Kraven på att lyfta lönerna i Mexiko kommer i första hand från fackliga företrädare från grannländerna i norr.

– Om arbetsvillkor inte är en del av handelsavtalet bordet det inte träffas något avtal, sade Jerry Dias, som leder Unifor, det största fackförbundet i Kanadas privata sektor.

Kanada, Mexiko och USA inledde i förra veckan en andra förhandlingsrunda om Nafta-avtalet från 1994, som av USA:s president Donald Trump har kallats ”det värsta handelsavtalet genom tiderna”.

Motståndet mot lönehöjningskraven från mexikansk sida kommer inte oväntat från arbetsgivarhåll.

– Mexiko kan inte blanda sig i arbetsmarknadsfrågor i USA och Kanada. Vi begär samma sak, att de inte lägger sig i dessa frågor, säger Bosco de la Vega, chef för Mexikos lantbrukarlobby.

Minimilönen i Mexiko ligger på 80 peso per dag, vilket motsvarar cirka 36 kronor. Och inom bilindustrin ligger timlönen i snitt på cirka 48 kronor, vilket är lite drygt en femtedel av snittlönen för bilarbetare i USA.

– Detta är en viktig fråga, sade Kanadas chefsförhandlare Steve Verheul när frågan togs upp i helgen.

 

Måste godkännas av kongressen

Kanada, Mexiko och USA inledde omförhandlingar av det så kallade Nafta-avtalet i augusti, på initiativ av USA:s president Donald Trump.

Det omförhandlade avtalet måste när det är färdigt godkännas av USA:s kongress för att träda i kraft.

Sedan Nafta trädde i kraft 1994 har tullarna stegvis avvecklats mellan de tre länderna och gjort att många företag byggt upp sina affärsmodeller på produktion i lågkostnadslandet Mexiko och försäljning i USA och Kanada.

Källor: Kommerskollegium, Reuters