Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

USA När Mary Buser parkerade sin bil på personalparkeringen fick hon köra försiktigt. Överallt på marken låg krossat glas. Resterna av tomma spritflaskor dumpade ur bilrutor, krossade påminnelser om det hårda klimatet innanför murarna.

– Vakterna tog sig ofta en sup före eller efter jobbet för att orka med, säger hon.

Mary Buser arbetade som socialarbetare på ett häkte på den ökända Rikers Island i New York City.

Fängelseön fruktas av New Yorks kriminella, väcker avsky bland socialarbetare och syns ofta i medierna. Rapporterna om övergrepp, våld och missförhållanden är otaliga.

– Det var en hemsk miljö. Vakterna pratade om de intagna som ”kroppar”, de psykiskt sjuka som satt inne kallades knäppskallar, säger Mary Buser.

Mary Buser har ett förflutet som socialarbetare på fängelseön Rikers Island i New York, och har skrivit en bok om sina erfarenheter. Foto: Mattias Lundblad

I dag sitter uppemot 10 000 fångar i de cirka tio häkten som ligger på Rikers Island.

New Yorks borgmästare Bill de Blasio presenterade i juni en vision för att stänga ön. Han vill bygga mindre och mer ”mänskliga” anstalter, som han uttrycker det.

Men att förändra det amerikanska fängelsesystemet är en stor utmaning. Det finns starka ekonomiska intressen för att behålla dagens system.

Många interner används som oavlönad arbetskraft. Det handlar främst om jordbruk och småskaliga sammansättningsindustrier där fångarna kan tjäna kring en dollar i timmen. Fängelsearbetet är ett sätt att anpassa internerna till ett liv utanför murarna. Flera av fångarna är kritiska till systemet som de kallar för slavarbete.

Det finns stora pengar att tjäna.  De två största företagen på marknaden för privata fängelser hade tillsammans 3,3 miljarder dollar i intäkter under 2014.

Innan förra årets val i USA dalade dock fängelsebolagens aktierna sedan  justitiedepartementet sagt att privata fängelser inte längre skulle användas på federal nivå.

Sedan vann Trump valet.

I februari  steg aktierna för Corecivic och Geo group, de två största företagen i branschen, med 140 respektive 100 procent. Vinsterna ser återigen ut att växa. Samtidigt har vakterna på de amerikanska fängelserna idag en av västvärldens värsta arbetsmiljöer.

En studie utförd 2011 visar att 34 procent av alla fängelsevakter lider av posttraumatiskt stressyndrom. Det är dubbelt så stor andel som bland militärveteraner. En annan nationell studie har visat att självmordsrisken är 39 procent högre bland fängelsevakter än i andra yrken.

President Lyndon B Johnson förklarade 1965 krig mot landets kriminalitet, ”war on crime”. Hårdare polisövervakning och strängare straff gjorde att efterfrågan på celler ökade.

Sedan följde ”the war on drugs” och ännu fler fängslades. Från 1970-talet och framåt byggdes mängder med fängelser runt om i USA.

Totalt finns det i dag ungefär 5 000 fängelser och häkten runt om i USA och i dem arbetar cirka en halv miljon anställda. Vissa städer präglas helt av fängelser.

I delstaten Arizona ligger en liten stad vid namn Florence. Det är en så kallad prison town, en av de små städer i USA vars ekonomi är beroende av fängelser. Florence har 9 000 invånare och elva fängelser med sammanlagt 17 000 intagna.

 

Om en fånge inte ville komma ut ur sin cell gick de in. Schäfern satte käftarna i vad han fick tag på, vanligtvis ett ben eller en arm.

 

Mike McKinley är lång, med en kroppsarbetande människas kraftiga händer och ett brett leende.

– Jag trodde aldrig att jag skulle jobba i ett fängelse. Jag tänkte att det inte var min grej, säger han.

Han flyttade och blev svetsare. Men när hans farfar blev sjuk kom han tillbaka. Svetsjobb fanns inte i närheten. Han tog anställning som vakt i ett fängelse.

Tjugo år har gått sedan dess och Mike McKinley har nyligen bytt jobb, från vakt till att arbeta med fångar i ett projekt där de lär sig tämja vildhästar.

– Många kollegor klarade det inte, de brände ut sig, blev deprimerade. Man får inte ta något på jobbet personligt. Jag var konstant stressad. Det var som att hela världen lättade från mina skuldror när jag slutade, säger han.

I en rapport från USA:s justitie-departement år 2000 slås det fast att graden av stress är mycket hög bland personalen.

Våld, mycket övertid, oregel-bundna arbetstider, låga löner och allmänhetens dömande syn på yrket ligger bakom stressen.

I en annan studie svarade 25 procent av de medverkande fängelsevakterna att de saknar förmåga till emotionell respons och 20 procent uppgav att de inte känner glädje eller njutning över någonting.

Mike McKinley jobbade ett tag som hundförare. Gick omkring i cellerna med en enorm schäfer som hette Marco. Om en fånge inte ville komma ut ur sin cell gick de in. Schäfern satte käftarna i vad han fick tag på, vanligtvis ett ben eller en arm. Sen släpade de ut fången tillsammans.

– En enorm hund drar uppmärksamheten till sig. Man hade alla ögon på sig och alla jävlades med mig, försökte få mig att tappa tålamodet, begå ett misstag. Det var otroligt mycket press, säger Mike McKinley.

Det finns en ständigt pågående konflikt om arbetsklimatet i USA:s fängelser och häkten.

På den ena sidan står socialarbetare, rättvise-grupper och progressiva politiker.

På den andra sidan vissa konservativa politiker och kanske främst fackförbund för fångvaktare.

Den förstnämnda sidan vill få slut på vad de ser som inhumana företeelser. Den andra sidan spjärnar emot och menar att reformer riskerar vakternas säkerhet.

Den största striden just nu står kring användandet av isolering. I USA används långa isoleringsstraff, något som FN definierar som tortyr.

Varje dag sitter mellan 80 000 och 100 000 människor i isoleringsceller runt om i USA. Många av dem sitter i sina små celler i flera år.

I New York vann 2016 reformsidan en seger då staten förbjöds att sätta fångar upp till 21 år i isoleringscell. Men förändringen fördöms av det starka New York-facket för fångvaktare, COBA, som nu försöker få lagen upphävd och vill återinföra isoleringen.

– Sedan isolering förbjöds har våldet på Rikers Island ökat. 1 800 officerare har attackerats de senaste två åren. Vi är inte glada för det. Dessa individer tas bort från gatorna för att de är farliga. Så varför vill man ha dem i den allmänna befolkningen i häkten? säger Michael Kelly, pressekreterare på COBA.

Martin Brusewitz

Flest inlåsta människor i världen

• Ungefär 2,3 miljoner människor sitter inlåsta i USA. USA har flest inlåsta människor i världen. På plats nummer två kommer Kina med 1,6 miljoner.

• I USA sitter 666 personer inlåsta per 100 000 invånare. I Sverige är motsvarande siffra 53 per 100 000.

• Cirka sex miljoner amerikaner är på något sätt inne i rättssystemet, alltså inlåsta, har fotboja, villkorligt frigivna eller liknande.

• Under ett år hamnar människor i häkte elva miljoner gånger i USA. varje år släpps 641 000 människor ut ur fängelse i landet.

• USA har cirka 5 procent av jordens kvinnliga befolkning men 30 procent av jordens inlåsta kvinnor.

• Afroamerikaner och latinos utgör tillsammans cirka 34 procent av USA:s befolkning men 56 procent av fängelsebefolkningen. Om de skulle fängslas i samma grad som vita skulle antalet fängslade minska med 40 procent.

• Vita och afroamerikaner använder droger i ungefär lika stor utsträckning men afroamerikaner fängslas för drogbrott till en grad som är sex gånger den för vita.

Källor: World Prison Brief, Prison Policy Initiative, Bureau of Justice Statistics