Regeringens facit – missar målet om arbetslösheten
EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det var Socialdemokraternas mål inför valet 2014. Sedan dess har vi passerats av tre länder i rankingen. Det är facit när regeringen i dag möts på Harpsund för att enas om sin sista statsbudget före valet.
Finansminister Magdalena Andersson (S) och Stefan Löfven (S) har att jobba med gällande arbetslösheten.
Inför valet 2014 satte Socialdemokraterna upp målet om att Sverige, år 2020, ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.
Men just nu är vi inte ens nära. Visserligen har arbetslösheten sjunkit något.
Men Sverige har samtidigt fallit i rankingen jämfört med andra EU-länder, och passerats av exempelvis Polen, Estland och Ungern.
Arbetslösheten i EU:s medlemsländer 2013
Arbetslösheten i EU:s medlemsländer 2016
Enligt Harry Flam, ordförande i regeringens eget expertorgan Finanspolitiska rådet och professor i internationell ekonomi, är själva målet dåligt, eftersom det fokuserar på fel saker.
– Det här målet ställdes upp i valrörelsen 2014. Det är klart att det då hade mest en politisk betydelse. Det är väldigt lätt att förstå ett sådant mål, säger han.
Problemet, enligt honom, är bland annat att arbetsmarknaden ser olika ut i olika länder. I Sverige registreras till exempel studenter som arbetslösa vilket kan höja siffrorna jämfört med Tjeckien där lärlingar till exempel registreras som arbetande.
En annan faktor är att arbetslösheten bara beräknas på den grupp som står till arbetsmarknadens förfogande. I länder som Tyskland eller Österrike, som fortfarande har många hemmafruar, kan arbetslösheten alltså vara lite lägre, även om färre faktiskt jobbar.
Sverige toppar däremot Europa-ligan när det gäller sysselsättningsgrad, alltså hur stor del av befolkningen som jobbar, påpekar Harry Flam.
Sysselsättningsgrad i EU:s medlemsländer 2016
Men den viktigaste frågan är enligt honom den stora invandringsvågen under 2015.
Dels gör det målet orealistiskt eftersom många av dem kommer ut på arbetsmarknaden de kommande åren och därmed väntas höja arbetslösheten, dels leder det, enligt Harry Flam, till att man fokuserar på fel saker.
– Nämligen att de med låg utbildning och låga kvalifikationer, ofta födda utomlands är de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger han.
