Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Just nu delas ett videoklipp från BBC flitigt. En kvinna i North Carolina stannar sin bil, kliver av och frågar en man i kvarteret hon bor i varför han hängt upp en nazistflagg i trädgården.

Han blir förbannad, talar högt. Ger henne fingret.

Bort från min tomt, skäller han.

Och hon går.

Men vad betyder det att en man har hängt upp en flagga i sin trädgård?

En skyltar med sina nazistiska åsikter, i grannstaden skyltar kanske någon annan för jihadism. Det finns många diagnoser där ute, många flaggor.

En enskild flagga säger egentligen ingenting om vår samtid, men det gör däremot kommentarerna till videoklippet.

De flesta är kritiska. De fattar inte vad som hänt med ett USA som stred mot nazismen under andra världskriget. Men i kommentatorsfältet till videon som visats mer än 3,6 miljoner gånger

finns även en hel del som bekymras över mannens yttrandefrihet. Kanske är det bara ryska nättroll, men argumentet känns igen från kända debattörer och ledarsidor.

Uppbyggnaden är densamma. Mannen med naziflaggan är visserligen ”en galning”, men varför gick kvinnan in på hans tomt? En annan vän av ordning undrar varför inte BBC visar motsvarande klipp med kommunistflaggor?

Den som vill rasa mot något kan alltid vässa fram ett någorlunda hållbart argument.  Det finns metoder för sånt. Receptet för att slippa prata om varför människor kan hata människor de aldrig träffat är att stenhårt fokusera på detaljer.

En undrar är hur det hade varit om internet funnits på 1930-talet. Hur hade kommentatorsfälten sett ut då?

Det kan vi naturligtvis aldrig veta men en antydan till svar finns i hur medierna hanterade Kristallnatten, natten mellan 9 och 10 november 1938.

Ett mord på den tyska beskickningen i Paris användes som förevändning för att ge sig på judar i Tyskland. På ett par dagar brändes 1 400 synagogor, 1 500 dödades eller tvingades begå självmord. Tusentals greps och skickades till koncentrationsläger.

Medieforskaren Göran Leth har gått igenom hur svensk press rapporterade om kristallnatten. Till en början reagerade tidningarna starkt på övergreppen men deras rapportering kom snart att anpassas till ”den nazistiska antisemitismens radikalisering.”

Den stora politiska betydelsen av kristallnatten var att ett antal tabun överskreds. Dörren öppnades för mer våld.

Jag läser ännu en kommentar till BBC:s video. ”För bara ett år sedan hade ingen vågat hissa en nazistflagga utanför huset. Jag fattar inte vad tusan det är som händer.”