Han lyckades med sin enorma kunskap om Stockholm, om Stockholms historia och sin litterära gestaltning beskriva ett samhälle i kris och hur människorna levde i armod.

Under en sommardag vandrade jag med fotografen Tomas Nyberg och den tidigare hissmontören och historiekunnige Percy Kindahl i Per-Anders Fogelströms fotspår på Södermalm i Stockholm.

Eller man kanske ska säga Hennings, Lottens, Tummens, Matildas, Skräckens, Johannas och deras barns och barnbarns fotspår.

Percy Kindahl berättar med en sådan inlevelse om var Henning och Lotten träffades, var de bodde och var de arbetade, så jag kommer på mig själv med att tänka på dem som verkliga personer.

De var ju uppdiktade litterära personer, men med ett så enormt innehåll att de blev levande människor. Det fanns nog också mängder av levande människor på Söder som Fogelström använt som förebilder i sin gestaltning. Hans Stad-serie bygger helt och hållet på det verkliga livet på Söder.

Per-Anders Fogelströms föräldrar Arthur och Naemi bodde i St Petersburg våren 1917, när oroligheterna tog fart och som resulterade i marsrevolutionen. Senare på hösten utvecklades striden mot dåtidens ryska makthavare vidare till oktoberrevolutionen där bolsjevikerna tog makten.

Fogelströms far Arthur arbetade på Asea i Ryssland. Men oroligheterna ledde till att familjen flyttade till Stockholm. Där föddes Per-Anders den 22 augusti 1917. Så småningom flyttade familjen till Nyborg som tillhörde Finland, där de stannade till 1922. Arthurs arbete på Asea avslutades med att han fick sparken på grund av förskingring.

Arthur inleder i Nyborg en kärlekshistoria med en annan kvinna och börjar planera att emigrera till Amerika. En flykt som Per-Anders Fogelström led av under hela sin uppväxt.

Mamman, Per-Anders och systern Ingrid fick flytta hem till Stockholm, där Per-Anders levde ett liv helt omgiven av kvinnor. Förutom sin mamma och syster även andra kvinnliga släktingar som tidvis upplät boende under de första åren. Så småningom kunde mamma Naemi få en bostad i ett hus för ”behövande”, Danelii stiftelses hus på Bondegatan.

Där väntade han på att fadern skulle höra av sig och familjen skulle kunna återförenas. Men det händer inte. Han och modern blir kvar i den lilla lägenheten tills han fyller 21 år och de inte får bo kvar längre.

Per-Anders går dock i Whitlockska samskolan på Östermalm. Han möter på det sättet fattigdomen på Söder och rikedomen på Östermalm och får en klasskänsla som blir en viktig del i hans författarskap.

Tidigt kom han att intressera sig för journalistik och författarskap.

Hans stora genombrott kommer med ”En sommar med Monica”, som kom ut 1951 och filmades två år senare av Ingmar Bergman. Här får också Harriet Andersson och Lars Ekborg sina genombrott.

1960 utkommer Mina drömmars stad, den första boken om Henning Nilsson och hans familj, barn och barnbarn, hans vänner och arbetskamrater. En berättelse i fem böcker om arbetarklassens strävan, om överklassens frosserier, men också dess problem.

Fogelström avled 1998.

v Foto: Tomas Nyberg

I fönstret över porten på Bondegatan 74 bodde Per-Anders Fogelström under hel sin uppväxt. Huset var ägt av en stiftelse, Danelii stiftelse, för ”behövande”. Foto: Tomas Nyberg

I det här huset i korsningen Åsögatan-Skepparegränd bodde Henning och Lotten och Tummen och Matilda, enligt Per-Anders Fogelström Foto: Tomas Nyberg

Foto: Tomas Nyberg

Här på Fjällgatan 30, skrev Fogelström en stor del av sina böcker. Foto: Tomas Nyberg

Percy Kindahl jobbade under en del av sitt arbetsliv som hissmontör och var vackligt aktiv i Elektrikerförbundet. Han har aldrig bott på Södermalm, men han har varje gatstump i sitt historiska bibliotek. Foto: Tomas Nyberg

Här på Fjällgatan 30, skrev Fogelström en stor del av sina böcker. Foto: Tomas Nyberg