Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Under lördagen uppstod nya våldsamheter i huvudstaden Caracas när några tusen oppositionsanhängare marscherade mot Högsta domstolen (HD). Flera hundra unga demonstranter kastade sten och brandbomber mot säkerhetsstyrkor, som svarade med tårgas, rapporterar Reuters.

Flera personer skadades, bland andra den 23-åriga violinisten Wuilly Arteaga, som blivit symbol för protesterna där han spelat nationalsången på sin fiol mitt i kaoset.

Han hittades blodig med en skada i ansiktet men twittrade senare från sjukhus: ”Varken gummikulor eller kulor kommer att stoppa vår kamp för Venezuelas frihet. I morgon kommer jag att vara tillbaka på gatorna.”

Protestmarschen var en stödyttring för de 13 domare och 20 suppleanter, som det oppositionsdominerade parlamentet utsåg i fredags. Utnämningarna är en symbolhandling eftersom Högsta domstolen är lojal med regeringen, som för sin del beskriver handlingen som ”uppvigling” till våld. En av ”skuggdomarna” ska ha gripits, uppger nationalförsamlingen på Twitter.

Även regeringsanhängare höll manifestationer under lördagen.

– Enade skickar vi en signal till högersidan: ”Vi har fått nog av terrorism”, sade Maduros fru, Cilia Flores, vid en av demonstrationerna, enligt Reuters.

Våldsamma sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och demonstranter i landet har pågått sedan april och omkring 100 personer har dödats, bland dem fem under den generalstrejk som hölls i torsdags. Tusentals personer har skadats.

Målet är att tvinga bort Maduro från makten genom ett tidigarelagt presidentval.

Presidenten anklagar sina motståndare för att i maskopi med USA vilja störta honom och varnar för att de planerar ett liknande kuppförsök som det som riktades mot hans företrädare Hugo Chávez 2002.

232 000 soldater kommer att sättas in för att säkerställa att det kontroversiella valet den 30 juli av ett slags ny konstituerande församling, med befogenheter att skriva om grundlagen, blir av.

– Om åtta dagar kommer vi att ha den nya församlingen, sade Maduro i statlig tv under lördagskvällen.

Enligt oppositionen syftar åtgärden till att runda nationalförsamlingen, där oppositionen vann majoritet förra året, och ytterligare stärka regeringens grepp om makten. Men Maduro insisterar på att en ny grundlag är nödvändig för att få till en dialog i det djupt krisdrabbade landet, där det råder brist på mat, mediciner och grundläggande service samtidigt som våldet är utbrett.

 

Krisen i Venezuela

Den senaste våldsvågen med upplopp och kraftiga protester i Venezuela har en såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens ekonomiska politik som anledning till den djupa ekonomiska krisen, medan regeringen lyfter fram det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.

President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.

Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrolleras av två olika läger som är politiska motståndare. Det är detta som Maduro nu försöker runda genom att skapa en slags ny konstituerande församling – ett nytt superorgan som ska bestå av omkring 500 ledamöter och ha befogenhet att skriva om konstitutionen. Församlingen ska väljas den 30 juli.