Byggnads ordförande Johan Lindholm besöker medlemmar för att tala om framgångarna i årets avtalsrörelse. Bild: Fredrik Sandberg/TT

En vit Volvo XC60 bromsar in framför byggfirman Nordikons bostadsbygge i Västerås. Bilen tillhör Byggnads, och ut kliver ordföranden Johan Lindholm, som den här veckan kör runt till en lång rad byggarbetsplatser för att träffa medlemmar.

Anders Hoflin, lagbas på bygget, går fram över den knastriga grusplanen för att möta honom. De skakar hand, lite bredbent och självsäkert: två män som känner att det går bra just nu.
– Det var länge sedan det var ett sådant tryck i branschen, säger Anders Hoflin, som har arbetat som snickare sedan 1970-talet. Är du inte nöjd med jobbet behöver du inte gå många steg för att hitta ett nytt.

– Om det märks på lönen? Ja. Vi tjänar 10–20 kronor mer i timmen än för tre-fyra år sedan. Och när lönerna går upp för snickare och golvläggare som har ackordslön följer lönerna för yrkesgrupper med tidlön med.

De bostadsrättsparhus och villor som arbetslaget håller på att bygga, med Mälaren inom synhåll, kostar runt fem miljoner kronor styck. På frågan om han själv skulle ha råd att bo här svarar Anders Hoflin glatt:

– Ja då, jag är ju snickare.

– Det finns inget enkelt sätt att locka fler till byggbranschen. Intresset måste komma från en själv, säger Madelene Jonsson, som just blivit fullbetald snickare, och lärlingarna Johan Isaksson, Albin Karlin och William Klingvall. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Också facket känner av medvinden. När Johan Lindholm har skakat hand med alla 15 i laget och samlat dem på gårdsplanen berättar han om frågor som Byggnads ”fick ordning på” i den just avslutade avtalsrörelsen. Till de viktigaste hör att parterna har enats om att avtalets lägsta lön är 166:50 kronor i timmen. Den lönen får betydelse särskilt för utländska företag som skickar anställda på tillfälligt jobb i Sverige.

– Och vi är överens om att utländska arbetare som har sex års yrkeserfarenhet ska ha samma lön som svenska byggnadsarbetare.

Byggföretag med enbart svensk arbetskraft kan därmed konkurrera på justa villkor, säger Johan Lindholm, som tillägger att det kommer att krävas mycket fackligt fotarbete för att den här regeln ska få fullt genomslag i praktiken.

Andra nyheter handlar om att locka fler att arbeta i byggbranschen, som just nu brottas med svår brist på arbetskraft. Dit hör praktik för exempelvis unga och nyanlända som vill prova på arbete i byggbranschen, och nya möjligheter för dem som har börjat men inte fullföljt en yrkesutbildning att göra ett nytt försök.

– Ska ni ha semester i sommar? frågar Johan Lindholm, och berättar om en färsk enkät bland Byggnads förtroendevalda som visar att många anställda i år väljer bort sommarsemestern på grund av högt produktionstryck.

Johan Lindholm fotograferas med byggarbetarna under sin turné. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Det problemet visar sig inte finnas här: Alla har fått den ledighet de vill ha. Men när Johan Lindholm drar vidare och Arbetet intervjuar lärlingarna på bygget ska ingen av dem vara ledig mer än två veckor i sommar.

– Det är mitt eget val, säger William Klingvall. Jag behöver pengar, och ska hoppa in och jobba en del även de två veckor då jag är ledig.

Byggboomen bidrar till att lärlingarna William Klingvall, Albin Karlin och Johan Isaksson känner sig nöjda med att de valde byggprogrammet i gymnasiet. De vet att de kommer att få jobb och en hygglig inkomst. Samma sak gäller Madelene Jonsson, som blev fullbetald snickare i förra veckan efter två år som lärling.

Frågan är om det räcker för att tillräckligt många ska utbilda sig till snickare, elektriker och plåtslagare. Branschen verkar inte ha hög status bland de unga.

– När jag valde till gymnasiet sågs byggprogrammet som en väg för dem som inte var så smarta. Intagningspoängen var lägre än på andra program, säger Madelene Jonsson.

– På min skola blev vi inte en full klass på byggprogrammet, säger William Klingvall. Klassen var typ halvfull.

Ingen av lärlingarna kan se en enkel lösning för att locka fler till byggbranschen. Tommy Ericson, ställningsmontör, har däremot ett förslag:
– Ordna fler trygga anställningar. I dag kan ett stort bygge ha sex fasta anställda och 20 inhyrda.

Plåtslagaren Lars Forslund, som är rejält solbränd efter arbetet uppe på taken, tycker att kortsiktiga arbetsgivare har sig själva att skylla.
– Arbetsgivarna har kunnat hyra in polacker och ester till nästan samma peng som lärlingar. Och då har de föredragit de inhyrda, för att få fullt produktiv arbetskraft direkt. Men inhyrning är ingen grund för branschens framtid.