Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

I praktiken innebär förbudet att människor från Iran, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen samt flyktingar som inte kan påvisa ”äkta koppling” till USA kommer att nekas inresa. Exempel på en sådan koppling kan vara en nära släkting, en anställning eller ett antagningsbevis till ett universitet — men gråzonen är stor, enligt amerikanska medier.

Enligt de nya riktlinjer som har skickats ut till amerikanska ambassader och konsulat ska visum som redan har godkänts inte återkallas.

Nya sökande från de sex länderna måste visa att de har en förälder, make eller maka, barn, vuxet barn, svärson, svärdotter eller syskon som redan finns i USA för att komma i fråga. Far- och morföräldrar, barnbarn, fastrar och farbröder, syskonbarn, kusiner, svägerskor och svågrar, fästmör och fästmän räknas inte som nära relationer, enligt riktlinjerna.

Journalister, studenter, arbetare eller föreläsare som har giltiga inbjudningar eller anställningskontrakt i USA kommer inte att omfattas av inreseförbudet.

USA:s utrikesdepartement har sagt att inreseförbudet ska träda i kraft 72 timmar efter HD-beslutet, vilket innebär torsdag eftermiddag, svensk tid. Ur blågult perspektiv betyder det att resenärer från de utpekade länderna kan nekas ombordstigning på flyg till USA.

– Det här berör medborgare från de aktuella länderna oavsett varifrån de flyger. Vi förhåller oss till reglerna, så det kan bli så att vi måste neka någon ombordstigning, säger Fredrik Henriksson, presschef på flygbolaget SAS, till TT.

Vid incheckningen av resenärer till USA stäms den aktuella personens pass av med den amerikanska immigrationsmyndighetens databas. Henriksson rekommenderar resenärer från de aktuella länderna som är osäkra på sin status att kontakta USA:s ambassad.

– Gör myndigheterna en bedömning att de inte får flyga så måste vi följa det, enligt vårt avtal med USA.

TT: När Donald Trumps första inreseförbud infördes utbröt kaos, hur tror du att det blir nu?
– Nu har vi fått mer information så det borde gå lugnare till. Det förra kom lite hastigt.

Högsta domstolen låter inreseförbudet träda i kraft i denna begränsade form i väntan på att man i höst ska granska besluten i federala domstolar som stoppat inreseförbudet som grundlagsvidrigt. I fokus står konflikten mellan en presidents rätt att fatta beslut rörande rikets säkerhet och grundlagens skydd mot diskriminering baserad på religion eller härkomst.

Det aktuella presidentdekretet föregicks av ett mer omfattande, som var i kraft under några dagar i vintras. Båda har kritiserats som diskriminerande mot muslimer. Klagande har i stämningar kopplat presidentordern till att Donald Trump under valrörelsen sade att han ville införa ett inreseförbud mot muslimer. Den text som i höst ska granskas är dock fri från referenser till religion.

President Trump har hävdat att syftet med dekretet är att hålla ”radikala islamistiska terrorister” borta från USA och ge Washington DC tid att utarbeta rutiner för ”extrem granskning” av resenärer från de utpekade länderna.

Tina Magnergård Bjers/TT

Bakgrund: Presidentordern om inreseförbud

Den 27 januari skrev USA:s president Donald Trump under ett dekret om regler för flyktingar och resenärer. Det omfattade ett inreseförbud för personer från sju i huvudsak muslimska länder — Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen — i 90 dygn. Inga USA-visum skulle utfärdas i länderna under den tiden.

Dessutom skulle allt flyktingmottagande i USA stoppas i 120 dygn, tills nya regler införts. Därefter var det tänkt att flyktingar som flyr undan ”religiöst förtryck” (kristna, enligt Trump själv) skulle prioriteras. Flyktingar från det krigshärjade Syrien skulle stoppas från inresa tills vidare, tills presidenten beslutar att de inte längre utgör ett hot mot landets säkerhet.

Presidentdekretets syfte var, enligt Trump, att hålla islamistiska terrorister borta från USA och ge Washington DC tid att utarbeta rutiner för ”extrem granskning” av människor från de utpekade länderna.

Beslutet ledde till omfattande folkliga protester både i USA och utomlands, liksom från näringslivet och världsledare. Det kritiserades för att vara dels diskriminerande, dels ineffektivt. Den 4 februari stoppades det som konstitutionsvidrigt av James Robart, federal domare i Seattle.

Vita huset övervägde att överklaga till Högsta domstolen men valde att i stället arbeta fram ett nytt, mindre omfattande, dekret. Det presenterades den 6 mars. I den nya skrivningen var Irak undantaget från listan av länder med inreseförbud och undantag gjordes också för människor som redan har giltiga visum och andra tillstånd. Tillsvidarestoppet för flyktingar från Syrien slopades också.

Den nya ordern skulle ha trätt i kraft den 16 mars, men stoppades tillfälligt av domstolar i Hawaii och Maryland. Stoppet fastslogs senare. Justitiedepartementet vände sig till Högsta domstolen för att häva stoppet. Den 26 juni meddelade HD att man ska ta upp fallet i höst. Tills dess får presidentordern införas, men enbart för personer som inte kan påvisa en ”äkta koppling” till USA.

Källa: Amerikanska medier