LÄS OCKSÅ Så ska du jobba i stark värme – skyddsombudet tipsar

I det svala svenska klimatet är överhettning på jobbet ett mindre problem än i Bangladesh eller Indien. Ändå är extrem värme en riskfaktor för många yrkesgrupper, enligt Kalev Kuklane, forskare vid Lunds universitet som i dag presenterar en kunskapsöversikt om värmestress i arbetet under ett seminarium vid AFA Försäkring i Stockholm.

–  Industrin i Sverige är högt automatiserad. Värmen i exempelvis stålverk kan vi hantera.

– Däremot innebär värmeböljor påfrestningar för många som utför tungt arbete utomhus, som vägbyggen, husbyggen och skogsröjning, där skyddskläder dessutom hindrar kroppen från att avge värme.

Kontorslokaler kan bli riktiga värmefällor om luftkonditionering saknas, eller inte fungerar, säger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå Universitet. Anställda i hemtjänst, hemsjukvård och andra som arbetar där det inte finns luftkonditionering är också utsatta.

– I Sverige är perioderna med extrem värme i regel korta. Men just därför är vi inte förberedda för dem. En värmebölja ställer till problem, precis som frost och snö är en fara i länder som saknar beredskap för vinterväder, säger Bengt Järvholm.

Hos den som arbetar i varm miljö reagerar kroppen genom att vidga blodkärlen för att kunna göra sig av med värme. Blodtrycket sjunker, det är lätt att bli yr.

– Då en del av blodcirkulationen ”går åt” för att kyla ner kroppen kan mindre användas för arbetet. Arbetskapaciteten minskar helt enkelt, säger Kalev Kuklane. På arbetsplatser där arbetstakten är styrd bör man därför tillåta lägre arbetstakt vid värmeböljor, eller se till att de som arbetar i värmen får avlösning.

Efter hand anpassar sig kroppen till hög värme, förklarar Kalev Kuklane. Efter några dagar påverkas hjärtfrekvensen inte så mycket, och svetten innehåller mindre salt för att saltbrist inte ska uppstå, och man vänjer sig vid att dricka mer.

Men full acklimatisering tar upp till tio dagar. Värmeböljor i Sverige kommer och går, människor hinner inte anpassa sig riktigt.

På AFA Försäkrings seminarium redogör Bengt Järvholm för hur de som har en kronisk sjukdom klarar värmebelastning.

– Nästan alla som har någon sjukdom har svårare att reglera kroppsvärmen än friska personer. Vid vissa sjukdomar, som MS, kan man vara särskilt utsatt, säger Bengt Järvholm.

I takt med att fler och fler arbetar högre upp i åldrarna kommer allt fler anställda att ha en kronisk sjukdom. Därmed blir det viktigare att ta hänsyn till den påfrestning som sommarvärmen innebär, anser Bengt Järvholm.

– Vad anställda orkar med måste bedömas individuellt. Hur sjuk man är betyder mycket mer än vilken diagnos man har, säger Bengt Järvholm.

Generellt borde svenska arbetsplatser förbereda sig bättre för värmeböljor, det anser både Kalev Kuklane och Bengt Järvholm. Klimatförändringen talar för det. Men den globala uppvärmningen väntas påverka arbetare i redan varma länder mest.

– Har du redan 34 grader och temperaturen stiger några grader till går du över gränsen, säger Kalev Kuklane.

Enligt en rapport från ILO förra året är extrem värme redan ett stort problem för över en miljard arbetare, och med klimatförändringar kommer problemet att förvärras. Redan nu har klimatförändringar minskat produktiviteten i en del länder.