Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

EU:s tre organ; kommissionen, ministerrådet och parlamentet, gillar inte alltid varandras idéer men brukar komma överens till slut.

När det gäller ett gemensamt system för mottagande av asylsökande går det mindre bra.

För fler globala nyheter – följ oss på Facebook

– Det här är den stora utmaningen EU står inför. Dublinförordningen har spelat ut sin roll och vi behöver ett nytt solidariskt system, säger Cecilia Wikström (L) som är föredragande för en ny Dublinförordning.

Den rådande Dublinförordningen går ut på att den som söker asyl ska göra det i det medlemsland hen först anländer till.

Skulle den tillämpas skulle närmare en miljon asylsökande ha stannat i Grekland 2015. I stället tillämpas ”håll för ögonen och släpp igenom-principen” där länder undviker att registrera asylsökande och låter de i stället passera till andra länder.

I det förslag Cecilia Wikström lagt fram finns ett kvotsystem för att tvinga länder ta emot ett antal asylsökande utifrån landets BNP och folkmängd. Enligt den kvoten skulle Sverige ha tagit emot cirka 40 000 människor 2015, i stället för närmare 163 000.

– På ett mindre svenskt samhälle med 10 000 invånare skulle det innebära 20 nya skattebetalare. Då kanske man kunnat rädda förskolan eller vårdcentralen.

En nödåtgärd med liknande innehåll försöker unionen redan med. För cirka ett och halvt år sedan kom EU överens om att omfördela cirka 160 000 asylsökande som anses ha goda chanser till uppehållstillstånd från Italien och Grekland.

Samtliga skulle ha flyttat före den 17 september. Enligt de senaste siffrorna har endast elva procent tagits emot i ett annat land. Mellan 50 och 60 000 är fast i Grekland. Samtidigt som antalet människor som försöker fly över Medelhavet ökar, förra året tog sig över 180 000 i land i Italien.

Det är några enskilda stater som sätter käppar i hjulet. Framför allt Polen och Ungern som vägrar ta emot en enda människa.

Andra länder, som Slovakien, tar enbart emot ensamstående mödrar eller människor med resehandlingar. Bulgarien vill välja utifrån nationalitet, och vägrar ta emot eritreaner.

Den svenska regeringen satte stort hopp till omfördelning inom EU.

– Min regering trodd ju att om bara vi i Sverige tog tag med hårdhandskarna så skulle andra följa efter. Så blev det inte, säger Anna Hedh, som är socialdemokratisk ledamot i EU-parlamentet.

Sedan förhandlade ministerrådet fram ett avtal med Turkiet. Och i det avtalet gick EU med på att placera 54 000 av de 160 000 platser som skulle finnas i unionen från Turkiet, i stället för från Grekland eller Italien.

– Turkietavtalet, gränskontroller på Öresundsbron, det där är ju bara nödåtgärder som bli på grund av att det inte finns en fungerande asylpolitik, säger Cecilia Wikström.

Även kommissionen har lagt fram sitt förslag. Till hösten ska ministerrådet och parlamentet komma överens. I rådet sitter ministrar från varje medlemsland. Trots att de länder som vägrar ta emot är i minoritet är framtiden för ett gemensamt stöd högst oviss.

– Det finns ju ingen blockerande majoritet* i rådet, men man vet aldrig vilka som pratar ihop sig. Men vi kommer aldrig att acceptera galenskap eller idéer som inte går att genomföra. Blir det ingenting kan man ju fråga sig vad meningen med en union är, säger Cecilia Wikström.

I hennes, liksom i kommissionens, förslag finns också sanktioner mot stater som vägrar ta emot flyktingar. Kommissionens förslag är en straffavgift på 250 000 euro per människa landet inte tar emot.

– Det är djupt oetiskt att sätta ett pris på en människa. Och sanktioner ska vara systematiska, inte på individnivå. Jag vill i stället dra ner på unionens strukturfonder till de här länderna, eftersom det också råkar vara just de här staterna som tar emot mest pengar från EU.

En annan del av förslagen är att det enbart kommer att finnas tillfälliga uppehållstånd inom unionen.

– Ett nytt lagstiftningspaket med harmonisering mellan länder låter ju bra. Samtidigt ska man komma ihåg att ska vi möta länder som Ungern, Polen och Tjeckien kommer vi aldrig mera att gå tillbaka till mer humana flyktingregler, säger Anna Hedh (S).

Sandra Lund

*Fakta, blockerande majoritet i ministerrådet:

För att förslaget ska gå igenom i rådet krävs så kallad kvalificerad majoritet. Det innebär att 55 procent av EU-länderna ska rösta igenom det. Och de länderna måste motsvara minst 65 procent av befolkningen.

Sedan kan ett förslag blockeras. Då krävs att minst fyra länder, som tillsammans har minst 35 procent av EU:s befolkning, går ihop. Då kan de alltså stoppa ett förslag.