Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Det är en regnig försommarlördag och i lokaltidningen Harlan Daily Enterprise – en av få i dessa kolgruveområden som fortfarande kommer ut några gånger i veckan – är det hela fyra dödsannonser på sidan två.

Kassie Burgan, 68 år.
Phyllis Holbrook, 51 år.
Mallie Sizemore, 85 år.
Rainer Gibson, 63 år.

Namnen är okända för alla bortom den närmaste omgivningen, men åldrarna speglar en mörk verklighet.
I ett mindre antal av USA:s kommuner kan den som föds idag förväntas leva ett kortare liv än en person som föddes i början på 1980-talet.

Många av dessa kommuner ligger i östra Kentucky som i decennier brottats med en svag ekonomisk utveckling och höga fattigdomstal.

Att människor i västvärlden lever allt längre är något som i decennier varit något av en självklarhet.
I Sverige har den förväntade livslängden ökat med över sex år under de gångna 35 åren. Även i USA syns en uppgång med dryga fem år. Men genomsnittssiffran döljer stora geografiska skillnader, enligt en ny studie från amerikanska forskare.

Bristande tillgång på sjukvård och svag ekonomi är två faktorer som kan förklarar de ökande klasskillnaderna.
– Vi har inga jobb, och när du inte har ett jobb är det svårt att betala för sjukvård, säger Karen Shifflet-Townsend, boende i Irvine, en mindre ort i östra Kentucky.

Den förväntade livslängden i hennes hemkommun är numera 73 år. Istället för att öka har den fallit med knappt ett år sedan år 1980. I några av grannkommunerna är utvecklingen ännu dystrare.
– Det är svårt att få sjukvård häromkring. För oss som har kroniska sjukdomar innebär det ofta att vi behöver resa en timme bort, säger Karen Shifflet-Townsend.

En annan anledning, som lokala företrädare framhåller, är omfattande drogmissbruk.

Forskning visar på ökad dödlighet bland vita medelåldersamerikaner utan högskoleutbildning, en grupp som utgör flertalet i Appalachernas bergstrakter. Bakom den ökade dödligheten i denna grupp ligger det forskarna kallar för ”förtvivlanssjukdomar”: självmord, överdoser och alkoholrelaterade leversjukdomar.

Men de allra kortaste medellivslängderna på kommunnivå i USA finns inte i Kentucky, utan i indianreservatområden i North och South Dakota. Där ligger kommuner där den som föds idag inte kan förväntas få uppleva sin 70-årsdag.

Gemensamt för dem är att de sedan länge haft korta medellivslängder, så trots en uppgång med något eller några år, så ligger de långt efter. Dessa kommuner har livslängder på samma nivåer som Indien och Indonesien.

Det kan jämföras med kommuner i Colorados skidområden där medellivslängden numera uppgår till 87 år.
Gapet mellan kommunen i topp och botten är hela tjugo år. En ökning med två år sedan 1980-talet. I Sverige är gapet mellan olika kommuner som mest sju år, med Danderyd och Munkfors som varandras motpoler.

Läs också – Krönika: Två liter läsk till fyraåringen

Bakom den nya studien om de geografiska hälsoklyftorna i USA står Institute of Health Metrics and Evaluation vid universitetet i delstaten Washington. Forskarna hävdar att rapporten visar att de faktiska ojämlikheterna är större än vad någon tidigare trott.

– Att titta på den förväntade livslängden på nationell nivå döljer de massiva skillnader som finns på lokal nivå, i synnerhet i ett land med så stora olikheter som USA, säger Laura Dwyer-Lindgren, en av författarna till rapporten.

Hon betonar att klyftorna inte bara kan förklaras av olika hälsovanor bland folk i olika delar av landet.
– Riskfaktorer som fetma, brist på motion, högt blodtryck och rökning förklarar en stor del av variationen i livslängd, men det gör också ekonomiska faktorer som utbildning och inkomstnivå, säger Laura Dwyer-Lindgren.

Ett problem som dessa forskare i likhet med andra forskarlag brottas med är att ekonomiska förhållanden och hälsoskadliga beteenden ofta är nära sammankopplade. Rökning och dålig motion är vanligare bland personer med låga inkomster och kortare utbildning, än bland bättre bemedlade hushåll. Något som gör det svårt för forskarna att särskilja sambanden.

Läkaren Christopher Murray, chef för forskningsinstitutet, poängterar att en viktig orsak till gapet är att det finns en stadig utveckling i stora delar av landet med framsteg på hälsoområdet, i form av mindre rökning och övervikt. Men samtidigt finns det områden där det knappast skett några framsteg under en hel generation.
Han anser att de nya rönen visar på det stora behovet av politiska åtgärder.

– Hälsoklyftorna i USA – ett land som spenderar mer på sjukvård än något annat – är oacceptabla. Om vi tillåter utvecklingen att fortsätta som på samma sätt, så kommer klyftorna mellan olika kommuner bara att vidgas, säger Christopher Murray.

Anders Eld