Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global och Erik Larsson och Linda Flood.

LEEDS. – Jag hade en dröm, säger Sally Taylor gåtfullt och skrattar.

Hon sitter på ett flygplan mot Manchester och hon säger att hon hoppas att hennes böner om att Theresa May ska förlora morgondagens val blir sanna.

Följ oss på Facebook för fler globala nyheter

– Hon står bara för en politik som gör feta katter ännu fetare.

För bara ett par veckor sedan tedde sig Sally Taylor förhoppning om att Tories skulle förlora valet som helt orealistisk.

Labour var då helt uträknat. Valet skulle bli ännu en slakt av ett socialdemokratiskt parti i Europa, spådde experterna. Ledningen var då hela 20 procentenheter till de konservativas fördel.

– Men nu kan han plötsligt vinna, säger Sally Taylor.

Visserligen är de brittiska opinionsundersökningarna ökända för sin låga kvalité men enligt de flesta institut har Labour gjort en enorm upphämtning och ligger bara någon procentenhet från de konservativa nu. Detta trots att Labour haft interna strider och partiledaren Jeremy Corbyns vänsterpolitik har varit starkt kritiserad i de egna leden.

Sally Taylor plockar fram sin mobiltelefon och visar bilder över sjöar, berg och dalar.

Utsikten är bedårande­ och hon bläddrar fram en bild över ännu ett vackert bergslandskap och säger ”här drack jag mitt morgonkaffe för två veckor sedan”.

Hon och hennes man har en liten gård på landsbygden i norra England, nära tätorten Penrith som med sina dryga 14 000 invånare är ungefär lika stort som Arvika i Sverige.

I den här regionen är det konservativa partiet störst och precis som i många andra landsorter så vill de flesta att Storbritannien ska lämna EU.

– I min badmintongrupp vågar jag inte prata politik, säger Sally Taylor som säger att många där vill att Storbritannien sluter sina gränser och för en hårdare migrationspolitik.

Sally Taylor. Foto: Erik Larsson

För Sally Taylor är det märkligt.

– Min pappa var Spitfirepilot. I slutet av andra världskriget flög han i Afghanistan men sedan sa han alltid att vi har en moralisk skyldighet att hjälpa andra människor.

Hon berättar sedan att hon har flera släktingar som är kritiska mot att migranter kommer till England.

– De klagar på att de inte lär sig engelska och tar våra jobb men de har inget emot att min son flyttat till Tyskland och jobbar där, och en av dem röstar för att vi ska lämna EU trots att de själva har ett hus där.

– Jag ser mig som europé och Nordengelsk och känner att jag har väldigt lite gemensamt med de som bor i London, säger hon.

Frågan om den brittiska identiteten faller som en skugga över både Brexit och morgondagens val.  Just migrationspolitiken har varit ett av områdena som Tories gått åt ett allt mer nationalistiskt håll.

Statsvetaren Göran von Sydow på Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) säger att Tories ganska snabbt har närmat sig den politik som det nationalistiska och populistiska partiet Ukip tidigare fört.

Migrationspolitiken har blivit en viktig fråga i förhandlingarna med EU, men även inrikespolitiskt.

Att britter som drömmer om en sorts återupprättelse och de dagar Storbritannien var en stor kolonialmakt säger han också kan ha en viss betydelse.

Genom att utlysa nyval i april hoppades premiärminister Theresa May skaffa sig en stark position inför förhandlingarna om Brexit och samtidigt rikta ett dödligt hugg mot arbetarpartiet.

– Men valrörelsen har handlat väldigt lite om Brexit och mer om välfärdsfrågor, säger Göran von Sydow till Arbetet Global.

Theresa May gjorde självmål då hon lade fram ett förslag om hur äldrevården ska finansieras då många äldre oroades över att de skulle vara tvungna att sälja sina hus.

Labour döpte förslaget till demensskatten och Tories var tvungna att backa från förslaget vilket i sin tur ledde till att många undrade hur fladdrandet rimmade med partiets valslogan ”stark och stabil”.

I kontrast mot det står Jeremy Corbyns valmanifest, med tydlig vänsterprofil, med bland annat skattehöjningar för de rikaste.

Theresa May har dessutom vägrat ställa upp i tv-debatt med Jeremy Corbyn och har försökt att föra en presidentliknande valkampanj. Den senaste tidens terrordåd i London och Manchester har gjort att debatten handlat mer om säkerhet.

Under sina år som inrikesminister genomförde Theresa May besparingar inom polisen och antalet brittiska poliser har sjunkit från 144 000 till 122 000, vilket är besvärande för henne då säkerhetsfrågorna blivit ett hett ämne.

Hon har svarat på kritiken med att mer pengar gått till terrorbekämpning samt sagt att hon vill begränsa möjligheten att sprida propaganda på internet, men samtidigt växer kritiken mot henne i och med att regeringen hemlighållit en regeringsrapport om vilka länder som ligger bakom finansieringen av terrorism.

Enligt regeringen är slutsatserna mycket känsliga, och många misstänker att det i rapporten finns uppgifter om att terrorceller haft kopplingar till Saudiarabien som Storbritannien just sålt stora mängder krigsmateriel till.

Labourledaren Jeremy Corbyn har medvind då han höll valtal i Birmingham den 6 juni. Foto: Ben Birchall/PA-AP-TT

Det som ändå kanske har varit mest utmärkande under valrörelsen är den tydliga skillnaden mellan grupperna som stöder Labour respektive Tories.

Jeremy Corbyn har ett starkt stöd bland unga britter som till stor del stöder EU, medan Therasa May förlitar sig på äldre väljare.

Den unga väljargruppen är dock osäker.

– De röstar ofta inte i samma utsträckning som äldre, säger Göran von Sydow på Sieps och tillägger att valdeltagandet i den gruppen kan få stor effekt på valresultatet.

FAKTA: Valstriden

Valet handlar om de 650 platserna i det brittiska parlamentets underhus. Mandaten fördelas i enmansvalskretsar där det parti som vinner i respektive valkrets tar hem allt. Ett parti som kommer tvåa i alla valkretsar får därmed ingen representation alls i underhuset, det totala antalet röster ett parti får har alltså inget att göra med hur många mandat de får.

De brittiska mandatperioderna är fem år. Förra valet var 2015 och då vann konservativa Tories. De fick 36, 9 procent av alla röster och 330 platser i parlamentet. Labour fick 30,4 procent och 232 platser.

I och med att Theresa May utlyst nyval kommer mandatperioden att förnyas och nästa val blir därför 2022.

Källor: The electoral commission, TT