Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Foto: Colourbox

Efter kommunismens fall i början av 1990-talet byggdes en exportindustri upp i Central- och Östeuropa. Stora direktinvesteringar med utländskt kapital låg bakom att kluster av elektronik- och bilproduktion skapades.

Produktiviteten höjdes, lönerna steg. Sedan kom den ekonomiska krisen 2008. En tioårig positiv trend bröts.

EU-kommissionen bemötte krisen med åtstramningspolitik och krävde att löneökningarna skulle hållas tillbaka för att ta sig ur krisen.

Nu har dock förutsättningarna ändrats igen, hävdar ETUI i Bryssel som studerat den ekonomiska utvecklingen i elva länder i Östeuropa.

Enligt det fackliga forskningsinstitutet så har nästan samtliga elva länder som studerats haft produktivitetsökningar som är större än löneökningarna. Därmed finns förutsättningar för det många ekonomer hävdar: att lönerna bör följa produktivitetsutvecklingen inom industrin.

Fast Nils Gottfries, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, framhåller att viktigast för Östeuropas små öppna ekonomier är en fungerande konkurrenskraft.

– Lägre löneökningar eller sjunkande valutakurs kan göra inhemsk industri mer konkurrenskraftig och därmed hjälpa dessa länder att växa snabbare än omvärlden. Med dagens situation, där tillväxten i omvärlden under ett antal år varit mycket svag är det kanske inte fel att förbättra konkurrenskraften.

Det fackliga forskningsinstitutet hävdar dock motsatsen.

Högre löner skulle bidra till att öka efterfrågan eftersom löntagarna då får mer pengar att konsumera. Vilket är i linje med den kampanj – Europe Needs a Pay Rise – som Europafacket dragit igång för högre löneökningar i EU-länderna.

Vidare konstaterar ETUI att löntagarna i Östeuropa får en mindre andel av produktionsresultatet än vad deras kolleger i västra Europa får, i genomsnitt sju procentenheter mindre.

Jämförelser med EU:s ekonomiska lokomotiv Tyskland visar dessutom att 2008 fick anställda i Ungern en lön, före skatt, som i genomsnitt var 31,9 procent av vad en tysk löntagare tjänade.

Sju år senare, 2015, hade ungrarens lön sjunkit till endast 25 procent av vad tysken tjänade.

Följden är att länderna nu, hävdar ETUI, utvecklas mot en låglöneregion med monterings- och leverantörsarbeten. Trots att EU inom ramen för sin sammanhållningspolitik har som mål att minska regionala skillnader inom unionen.

Nils Gottfries är inte lika övertygad om ETUI:s slutsatser att högre löneökningar vore bra.

– Högre löner kan visserligen leda till en större inhemsk efterfrågan, men viktigast för dessa länder med små och öppna ekonomier är att stärka konkurrenskraften.

– Och för de länder som är med i eurosamarbetet, som Litauen och Lettland så finns en direkt koppling mellan löneökningar och konkurrenskraft, då högre löner minskar företagens lönsamhet och därmed deras förmåga att expandera, säger han.

Gert Lundstedt