Johan Lindholm, ordförande Byggnads och Mats Åkerlind, tf vd Sveriges Byggindustrier. Foto: Byggnads och Sveriges Byggindustrier

Johan Lindholm, ordförande Byggnads och Mats Åkerlind, förhandlingschef Sveriges Byggindustrier. Foto: Byggnads och Sveriges Byggindustrier

Nya regler om löner för utländska arbetare. Samarbete om löneformer. Skärpt huvudentreprenörsansvar. Byggavtalet löser en rad surdegar och tonläget är ett helt annat än förra året.

Avtalsrörelsen 2017 mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier är som ett kvällstidningsreportage om att laga trasiga gamla relationer: sänk tonläget och lyssna, skaffa en gemensam bild av problemet.

Förra årets avtalsrörelse slutade i strejk och med att medlarna läxade upp parterna för det dåliga samtalsklimatet. Årets började med tårta för kollektivavtalet och slutade med en överenskommelse utan strejkvarsel.

– Jag tror att båda parter insåg att det här kan vi inte fortsätta med. Vi har haft ett väldigt högt tonläge i debatten och det skadar båda våra organisationer, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, om hur det varit tidigare år.

– Vi har lyft blicken och varenda gång vi har ramlat ner i allt det där som inte funkar har vi dragit upp varandra och sagt att ”nej, fokus är att vi måste göra branschen attraktiv”, säger Johan Lindholm om årets samarbete med Mats Åkerlind.

Det ändrade klimatet verkar nästan vara det båda parter värderar högst när de nu gått i mål med byggavtalet. Avtalet i sig är värt 6,5 procent på tre år, varav totalt en procent satsas på ökade pensionsavsättningar.

Samtidigt har man hittat lösningar på en rad surdegar. Efter tårtkalaset i våras listade Arbetet frågor med sprängkraft som kunde hota den goda stämningen: Ackordslönens framtid, lön för maskinförare, löner för utländska arbetare och vad som är lägstalön enligt avtalet. Nu kan dessa frågor på olika sätt bockas av.

Vad som är avtalets lägsta lön har parterna varit oeniga om länge. Det har gjort det oklart vad som kan krävas när byggavtalets lönenivåer ska tillämpas gentemot företag som inte själva är bundna av kollektivavtalet. Det handlar om vad man kan kräva av utländska företag som skickar anställda på tillfälliga jobb i Sverige och om vilka villkor som kan krävas vid upphandlingar. Nu har man enats om att 166:50 i timmen ska vara lägsta lön i dessa lägen.

– Jag tycker det är en bra lösning, det har varit en trätofråga väldigt länge, säger Mats Åkerlind.

Framför allt utländska arbetares löner har dessutom sänkts av att arbetarna, i linje med avtalets regler, har fått 88 procent av full lön för att de saknar svenska yrkesbevis. Med de nya reglerna skulle det alltså innebära minst 88 procent av 166:50. Byggnads har hävdat att många av dem ska ha full lön, att de är yrkesarbetare trots frånvaron av yrkesbevis. Nu införs en regel om att den som har minst sex års yrkeserfarenhet ska vara fullbetald.

– Det tror jag ger större jämlikhet och minskar risken för diskriminering, säger Mats Åkerlind på Sveriges Byggindustrier.

I Byggnads yrkanden inför förhandlingarna fanns en skarpare formulering om att arbetsgivaren skulle vara skyldig att bevisa att en arbetare inte har tillräckligt lång erfarenhet för att inte betala full lön. Nu slås kort och gott fast att den med sex års erfarenhet ska ha full lön.

Hur ska man kunna kontrollera hur lång erfarenhet utländska arbetare verkligen har?
– Det är faktiskt fackligt fotarbete, svarar Johan Lindholm och slår fast att facket måste ut och prata med arbetarna.

Han säger att många gör komplicerade jobb och drar slutsatsen att de nog har sex års erfarenhet. Regeln gäller även svenska arbetare utan yrkesbevis.

Förra året strejkade Byggnads till följd av arbetsgivarnas krav på att försvaga ackordslönens ställning i byggavtalet. Nu har man tillsatt en gemensam arbetsgrupp som ska se över lönereglerna.

– Det handlar om att hitta formerna för att få det att fungera mer friktionsfritt, säger Johan Lindholm.

Enligt Johan Lindholm kommer man i den gruppen även att lyfta den infekterade frågan om kran- och maskinförares löner. Byggnads är missnöjda med att förare som anlitas via underentreprenörer inte får del av ackordslagens förtjänst trots att de är spindlar i nätet på arbetsplatserna.

En fråga där tonläget också varit uppskruvat är den om hur nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden ska erbjudas en väg in. Nu har man enats om ramar för yrkesintroduktionsanställningar och yrkesorienteringspraktik.

Vidare får Byggnads nu ökad insyn i byggenas entreprenadkedjor, det innebär en skärpning av det huvudentreprenörsansvar som facket tog strid för 2014.

– Det kommer att underlätta enormt, säger Johan Lindholm.

Arbetsgivarna får med det nya avtalet rätt att lägga arbetstid över en större del av dagen än tidigare, utan att det finns lokal överenskommelse med facket.

– Det är väl ett av de första avtalen som jag varit med och skrivit som innebär att vi ökar medlemsföretagens konkurrenskraft genom att vi får möjlighet att förlägga arbetstid under lite längre tid dagtid, säger Mats Åkerlind, men konstaterar att arbetsgivarna egentligen vill ha ännu mer frihet.

Det handlar bland annat om att man vill kunna nyttja inhyrda maskiner under så många som möjligt av dygnets timmar.

I jämställdhetsfrågor har Byggnads drivit fram något förbättrade villkor för kvinnor som inte kan arbeta på grund av graviditet. Man har också enats om en rekommendation om separata omklädningsrum utifrån kön.

Men viktigast för parterna verkar som sagt själva stämningen vara. Mats Åkerlind har jobbat som förhandlingschef i branschen sedan 2008.

– Och det här är andra gången vi inte haft varsel och en av få gånger som vi inte haft konflikt på byggavtalet. Nu har vi verkligen vänt blad.