Många av hans kunder är bostadsrättsföreningar, och det är inte säkert att den som blivit fastighetsansvarig nödvändigtvis är särskilt kunnig på området. Så att ge råd är en stor del av arbetet. Och att se hela dörrmiljön: Det kanske inte är låset i dörren som är dåligt, det kanske är dörrstängaren som inte gör sitt jobb.

– Det handlar om säkerhet, säger Göran Svensson. Lås, larm, brytskydd, dörrförstärkning, gallergrindar.

Han försöker att alltid svara på frågor, även på mejl, även om det kanske inte lönar sig i stunden.

– Men det är värt det i längden. Man kanske ägnar trekvart åt en kund i butiken, och så går den härifrån med en fjäder för fyra kronor. Men sedan litar de på att vi vet vad vi gör, och då kommer de tillbaka.

Han har serviceavtal med många kunder. Då gör han en genomgång varje vår och höst, påpekar allt som snart behöver bytas eller åtgärdas, justerar till exempel dörrstängare efter vädret.

Vinterkyla ger mer trögflytande olja – om man inte spänner fjädrarna lite så kommer dörren inte att orka gå igen.

En annan del av jobbet är utryckningar till den som låst sig ute.

– Folk kan ringa halv tre en lördagsnatt för att de inte kommer in. Och när man kommer dit sitter de och sover i trapphuset, med nyckeln i låset och handen på nyckeln…

Ett effektivt sätt att göra en utekväll dyrare än beräknat.

Göran Svenssons mest minnesvärda kund kom dock till butiken. Hon ville inte säga något förrän de övriga kunderna gått.

– Det är lite skämsigt, sade hon.

Han undrade vad hon menade tills han kom på en idé:

– Sitter han fast i sängen kanske?

Så var det. Men tjejen ville inte ta med sig en låssmed till sin vän. Hon ville hellre låna en bultsax.

– Vi brukar ju inte låna ut verktyg sådär, sade jag. Är det långt bort?

Hon nämnde ett hotell fem-sex kvarter därifrån. Han bestämde sig för att lita på henne.

– Och hon kom tillbaka nån halvtimme senare och sade tack för lånet. Väldigt tyst.

 

Om Göran Svensson

Gör: Företagare i låsbranschen.

Ålder: 62 år.

År i yrket: Tio år i dörr- och låsbranschen, runt 45 år i bygg-branschen totalt. Snickare från början. Inte utbildad låssmed; vissa uppgifter får hans anställda sköta.

Bäst med yrket: Att lösa problem, att få en nöjd kund.

Sämst med yrket: Frustrerande när man inte kan lösa ett problem.

Svårast: Att tidsbedöma jobb med elektroniska lås. ”En ny kund som redan har låsen installerade, och så ska något fixas. Det är omöjligt att veta hur systemet är byggt, hur kablar är dragna och så vidare.”

Om han inte valt låsbranschen: ”Då skulle jag ha en butik, kanske en spelbutik som min granne här. Lösa folks ekonomiska problem i stället.”

Om låssmeder/låstekniker

Utbildning: Treårig gymnasie-utbildning, yrkeshögskoleutbildning eller lärlingskap. Efter utbildning och arbetslivserfarenhet kan man avlägga gesäll- och mästarprov.

Fackförbund: IF Metall.

Framtidsutsikter: Goda. Enligt branschföreningen SLR är gymnasieeleverna praktiskt taget garanterade jobb efter utbildningen.

Lön: Låssmeder räknas till finmekaniker, som har medellönen 28 722 kr/månad. Statistik specifikt för låssmeder saknas.

Källor: Arbetsförmedlingen, IF Metall, SLR, Industriarbetsgivarna