”Hur kan jag kombinera familjelivet med jobb och karriär?” Alla föräldrar och anhörigvårdare står inför denna grundläggande fråga mer än en gång under sitt yrkesliv. Detta gäller i synnerhet kvinnor, som fortfarande är mer benägna att stanna hemma för att ta hand om sina barn eller äldre släktingar än män.

År 2015 var sysselsättningsgraden för kvinnor 11,6 procentenheter lägre än männens. Sysselsättningsgraden för kvinnor med barn under 6 år var ytterligare 8,8 procentenheter lägre än för kvinnor utan barn, och en av tre kvinnor arbetade deltid medan motsvarande siffra för män var färre än en av tio.

Samtidigt är kvinnorna i EU är allt mer välkvalificerade och fler kvinnor än män har universitetsexamen. Till detta kommer att alla länder i EU har att hantera en åldrande befolkning samtidigt som den arbetsföra befolkningen krymper. Av såväl rättviseskäl som av ekonomisk nödvändighet måste vi göra det lättare för kvinnor och män, arbetande föräldrar och anhörigvårdare att förena yrkesliv med privatliv.

Vårt mål är att alla ska få större valfrihet och flexibilitet för att lättare få ihop livspusslet. Fler kvinnor på arbetsmarknaden är en dubbel vinst. Det är bra för företagen som kan attrahera motiverade talanger och behålla dem. Och genom att det krymper pensionsklyftan mellan kvinnor och män som i dag ligger på 40 procent i Europa bidrar det till att minska risken för att kvinnor drabbas av fattigdom.

Arbetslivet håller på att förändras och vi ser ofta detta i första hand som en utmaning. Men låt oss också tänka på möjligheterna: Digitaliseringen ger till exempel nya möjligheter till distansarbete och flexibla arbetsscheman.

Med vårt förslag för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv vill vi använda denna utveckling till att främja flexibla arbetsformer. Dessutom syftar förslaget till att stödja EU-länderna i arbetet att förbättra kvaliteten på, tillgången till och kostnaden för barnomsorg och omsorgstjänster för personer med långvarigt vårdbehov.

Vi föreslår också bättre normer för föräldraledighet och att EU-regler införs som innebär minst tio pappadagar efter barnets födelse. I båda fallen ska ersättningen motsvara sjukpenningen. De nya reglerna kommer också att garantera att alla yrkesverksamma kan ta ut minst fem dagar om året för att ta hand om sina barn eller sjuka anhöriga och att detta också ersätts på åtminstone samma nivå som sjukpenningen.

Vi har valt att ge familjer mer flexibla former för ledighet så att vi inte bara gör livet lättare för arbetande föräldrar och omsorgsgivare, utan också uppnår en bättre fördelning av omsorgsansvaret.

Bättre balans mellan yrkes- och familjeliv är inte bara bra för familjerna. Det medför också många andra fördelar. Bättre jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden ger en bredare rekryteringsbas vilket gynnar företagen, EU-länderna och ekonomin som helhet.

Att se till att bördan av omsorgsansvar inte på ett oproportionerligt sätt drabbar kvinnor bidrar till att vi kan tackla den ekonomiska förlusten på 370 miljarder euro per år som uppstår på grund av skillnaderna i sysselsättning mellan könen.

Vi är övertygade om att detta förslag kan göra verklig skillnad i vardagen för arbetande föräldrar och omsorgsgivare genom ett nära samarbete med medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer.