Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global och Erik Larsson och Linda Flood.

Trots de senaste årens terrorist-attacker är det de ekonomiska -frågorna, och framför allt arbetslösheten, som dominerar den franska valrörelsen. Behöver vi mer eller mindre EU? Hårdare eller mjukare regler på arbetsmarknaden? Fler eller färre offentlig-anställda?

Följ oss på Facebook för fler globala nyheter

Valet präglas också av att de traditionella regeringspartierna riskerar att slås ut redan i första valomgången.

Skärmavbild 2017-04-19 kl. 09.41.25

Benoît Hamon har inte lyckats lappa ihop ett splittrat Socialistparti som är på väg att försvinna ut  i marginalen, samtidigt som Republikanernas François Fillon anklagas för fusk med offentliga medel och av många uppfattas som opålitlig.

Nationella Frontens Marine Le Pen finns med i toppen, bland annat med hjälp av ett relativt starkt stöd inom arbetarklassen.

Valets stjärnskott heter dock Emmanuel Macron. Han leder det nya partiet En Marche! (Framåt!) som säger sig ta det bästa från vänster till höger. Kritiker anser att han är otydlig men han möts av entusiasm från bland annat en del reformistiska fackrepresentanter.

Därtill kommer vänsterrörelsens ”Det okuvliga Frankrike” Jean-Luc Mélenchon, som har tagit några rejäla kliv uppåt i opinionsundersökningarna veckorna före valet.

De två största fackliga central-organisationerna CFDT och CGT vill inte ha Fillons åtstramningspolitik, men de ger endast ett tydligt råd till sina medlemmar – rösta inte på Le Pen. Enligt facket är hennes prioritering av franska medborgare oförenlig med fackets idéer, dessutom anser de att partiets program inte är bra för landets ekonomi.

Storföretagens arbetsgivarorganisation Medef varnar också för Le Pen, men även för Hamon och för Mélenchon, och säger att Fillons program är det som är bäst för landet.

Här är valrörelsens fyra stora jobbfrågor 

A passer by walks past the window of an temporary employment agency in Paris, Monday Sept. 29, 2008. The month of August has seen another 30,000 to 40,000 job seekers as French economy shrunk by 0.3 percent in the second quarter of 2008.(AP Photo/Remy de la Mauviniere)

Foto: AP Photo/Remy de la Mauviniere

Sysselsättningen

Alla är överens om att arbetslösheten på 10 procent är för hög.

Hamon och Mélenchon vill skapa nya jobb genom att stimulera köpkraften. Minimilönen ska höjas, momsen sänkas och de offentliga upphandlingarna öka.

Båda vill också, liksom Macron, skapa nya jobb genom offentliga investeringar inom miljösektorn. Macron vill stimulera företagsamheten genom sänkta skatter och avgifter, underlätta löntagarnas rörlighet genom mer fortbildning och öka den sociala tryggheten för egenföretagare och anställda.

Fillon vill sänka sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. Han vill dessutom göra det enklare att säga upp anställda och sänka a-kassenivåerna för att tvinga folk tillbaka till arbetsmarknaden.

Le Pen vill ha lägre skatter och sociala avgifter för framför allt små och medelstora företag. Hon vill prioritera fransk industriproduktion genom att återupprätta gränser och tullar samt kräver att offentliga institutioner köper ”Made in France”.

 

STOCKHOLM 2016-03-24 Klockor av olika slag Foto: Staffan Lˆwstedt / SvD / TT / Kod: 30312 ** OUT DN och Dagens Industri (‰ven arkiv) och Metro**

Foto: Staffan Löwstedt, TT

Arbetstid

Franska löntagare har 35-timmarsvecka sedan år 2000, då den infördes av dåvarande vänsterregeringen med arbetsmarknadsministern Martine Aubry i spetsen. Det går dock att förhandla om längre arbetstid. Frågan är ett ständigt stridsämne.

Fillon vill avskaffa den lagstadgade arbetstiden och anser att 39 timmar i veckan ska vara den arbetstidsnorm som gäller.

Mélenchon vill ha striktare regler så att 35-timmarsveckan kan genomföras hos ännu fler arbetsgivare.

Le Pen och Hamon vill ha bibehållen arbetstid.

Macron vill underlätta möjligheten till lokala förhandlingar.

A salesperson presents Euro coins in a shop in Vilnius, Lithuania, Thursday, Jan. 1, 2015. The Baltic state of Lithuania early Thursday became the 19th European Union member to adopt the joint European currency, the euro. (AP Photo/Mindaugas Kulbis)

Foto: AP Photo/Mindaugas Kulbis

Pension

I dag kan franska invånare gå i pension vid 62 års ålder, men för att få full pension ska man ha arbetat i 41 år. Vissa offentliganställda har fördelaktigare pensionsvillkor.

Le Pen och Mélenchon lovar att åter-igen sänka den allmänna minimipensionsåldern till 60 år.

Fillon vill höja den till 65 år.

Hamon och Macron vill behålla 62-årsgränsen, men Macron vill slå ihop landets 35 pensionskassor till en enda, med målet att alla invånare omfattas av samma villkor.

 

Police officers cordon off the access to the Orly airport, south of Paris, Saturday, March, 18, 2017. A man was shot to death Saturday after trying to seize the weapon of a soldier guarding Paris' Orly Airport, prompting a partial evacuation of the terminal, police said. Authorities warned visitors to avoid the area while an ongoing police operation was underway. (AP Photo/Thibault Camus)

Foto: AP Photo/Thibault Camus

Offentlig sektor

Frankrike har 5,6 miljoner offentliganställda av totalt 22,9 miljoner löntagare. Alla kandidater lovar att anställa fler poliser.

Fillon vill minska de offentliga tjänsterna med en halv miljon för att sänka statsskulden.

Macron säger att man kan skära bort 120 000 tjänster genom rationaliseringar på lokala och regionala nivåer.

Le Pen ska minska de offentliga utgifterna genom att minska invandringen och genom att sluta betala avgifter till EU.

Hamon och Mélenchon vill skapa fler offentliga tjänster, bland annat på skolorna.

Mélenchon vill också strunta i euroländernas stabilitetspakt och på sikt skapa ett nytt och mindre liberalt EU.

Anna Trenning-Himmelsbach
Frilansjournalist