Ola Pettersson. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT / Kod 30152 ** OUT DN och Dagens Industri (‰ven arkiv) och Metro **

Ola Pettersson. Foto: Lars Pehrson/TT

Tio miljarder om året. Så mycket bör regeringen lägga på välfärden. ”Bra intentioner, men det behövs mer”, säger LO:s chefsekonom  Ola Pettersson om vårbudgeten. Svenskt Näringslivs Bettina Kashefi menar å sin sida att finansministern ägnar sig åt ”en glädjekalkyl”.

LÄS OCKSÅ Ledare: Visst känner vi igen Alliansens budgetretorik – Martin Klepke

Enligt vårpropositionen som lades fram av finansminister Magdalena Andersson (S) i dag är Sveriges ekonomi stark, sysselsättningen är rekordhög och arbetslösheten sjunker. Tillsammans med Vänsterpartiet vill regeringen finansiera ett antal åtgärder för att stärka ”tryggheten, välfärden och klimatet” det närmaste året.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson tycker att satsningarna är bra men att ambitionen är för lågt ställd.  Den starka offentlig ekonomin med stora överskott och fallande statsskuld medger större satsningar, menar han.

– Satsningen på välfärden är inte på långa vägar när det som behövs utan vi kommer att behöva se mångmiljardsatsningar på statsbidrag till kommuner och landsting i höstbudgeten. Och det finns utmärkta förutsättningar till det med tanke på hur det ser ut i de offentliga finanserna.

Vårpropositionen visar på att det går bra för Sverige, med väldigt starka finanser. Det finns goda förutsättningar att bedriva en generös politik. Så förväntningarna på höstbudgeten måste vara mycket höga, anser Ola Pettersson.

– Jag skulle säga att man skulle behöva ge tio miljarder till kommuner och landsting varje år ett antal år framöver. Inte som en engångssatsning, utan som en början på en mer uthållig ambition.

Även ambitionerna när det gäller sysselsättningen är för lågt ställda, enligt LO-ekonomen.

– Om vi ska klara etableringen av de nyanlända som kommit till Sverige behövs det mer, särskilt på utbildningsområdet. Många av dem har behov av mer grundläggande utbildning och regeringen har inte nått ända fram i den frågan.

Ola Pettersson pekar på LO:s förslag på utbildningsjobb. För den höga andel som inte är redo för den svenska arbetsmarknaden måste det finnas tillgång till grundläggande utbildning, förklarar han.

– Vill man nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020 krävs ett mycket mer fokuserat arbete än det som presenterades i vårbudgeten.

Men, säger Ola Pettersson, man måste komma ihåg vad en vårbudget är.

– Det är framförallt en inriktning, en prognos som pekar ut de stora behoven.

Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi tycker att regeringens vårproposition är en glädjekalkyl.

– Flera av de åtgärder som regeringen föreslår är helt fel väg att gå. De försämrar drivkrafterna och är skadliga både för jobben och för företagandet i Sverige, kommenterar hon  i ett pressmedelande.

Polisen, skolan och klimatet tillhör de områden som får tillskott i regeringens vårbudget. Chefekonomen Bettina Kashefi är kritisk till att jobb och företagande hamnar i skymundan.

– Flera av de åtgärder som regeringen föreslår är helt fel väg att gå. De försämrar drivkrafterna och är skadliga både för jobben och för företagandet i Sverige. Dessa negativa effekter bortser regeringen från när de beräknar intäkterna till statskassan, vilket innebär att budgeten är en glädjekalkyl som inte lever inte upp till det finanspolitiska ramverket, säger hon.

 

Karin Johansson, vd Svensk Handel: ”Regeringen måste tänka nytt för att skapa fler jobb.”

– Om regeringen menar allvar med sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020 krävs en rejäl dos nytänkande, skriver hon i en kommenterar till regeringen vårbudget.

–Den bristande integrationen och den fördjupad digitala strukturomvandlingen kommer att ge påtagliga effekter på arbetslösheten när konjunkturen vänder nedåt. Samtidigt medför den växande e-handeln ett behov av nya kompetenser inom handeln.

 

TCO:

Eva Nordmark, ordförande TCO, skriver i ett pressmeddelande att vårbudgeten innehåller flera tillskott till förbundens yrkesgrupper, inom polisen, skolan och vården, men att regeringen ger med ena handen och tar med den andra.

– Det är inom dessa yrkesgrupper som allt fler får betala statlig inkomstskatt, och förlorar hälften av en inkomstökning. Sverige behöver ett skattesystem som stimulerar till utbildning och ansvarstagande. Då är det helt fel väg att höja skatten på arbete, skriver Eva Nordmark.