När IF Metalls avtalsråd samlades i Stockholm på onsdagsförmiddagen var uppgiften att behandla och godkänna de åtta preliminära kollektivavtal som förbundet ingick med industrins arbetsgivare den 31 mars.

Men en annan fråga dominerade diskussionen: Hotell- och restaurangfackets (HRF) konflikt med arbetsgivarna inom Visita.

HRF kräver samma slags uppgörelse som LO-förbunden inom industrin tecknade den 31 mars. Alltså att löner och pensionsinbetalningar höjs med sammanlagt 6,5 procent under en treårsperiod, plus en särskild låglönesatsning. Visita kan bara acceptera de 6,5 procenten, ingen låglönesatsning därutöver.

Detta har fått HRF att varsla om strejk vid 19 hotell från och med den 19 april. LO:s avtalssekreterare möts nu varje dag för att samordna sig inför konflikten.

– Att stötta HRF solidariskt är vårt stora uppdrag nu. Det var länge sedan vi var så eniga, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson när han talade inför IF Metalls avtalsråd på onsdagen.

Anders Ferbe säger:
– Vi utgår från att medlarna tar fram en konstruktion som HRF kan acceptera. Om inte, så utesluter vi inte sympatiåtgärder. Då handlar det om tunga varsel, riktade mot de stora exportföretagen. Arbetsgivarna spelar ett högt spel. De riskerar en konflikt som blir jäkligt blodig.

IF Metall, GS och Livs lade mycket möda på att få igenom låglönesatsningen i sina avtal med industrins arbetsgivare. För exempelvis 2017 innebär den att löneökningarna ska beräknas på löner som är minst 24 000 kronor, även där det finns anställda som egentligen tjänar mindre än så. När potterna för löneökning räknas fram ”ska lönerna inte understiga 24 000 kronor/månaden år 2017, 24 480 kronor/månaden år 2018 och 24 970 kronor år 2019”, för att citera avtalen mellan IF Metall och Ikem. Samma formulering finns i IF Metall övriga avtal, liksom i de avtal som Livs och GS har tecknat.

IF Metall och övriga LO-förbund ser det som självklart att denna låglönesatsning är en del av märket för avtalsrörelsen 2017.

– Det spelar egentligen ingen roll vad olika parter säger, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare i IF Metall. Industrinormeringen är det som står i våra avtal.

– Medlarna i hotell- och restaurangkonflikten, Claes Stråth och Gunilla Runnquist, ska gå in och se vad som står i dem. Hur ”knäet” är inskrivet, och hur det höjs andra och tredje avtalsåret.

Som Arbetet har beskrivit tidigare skulle låglönesatsningen betyda att lönenivån (månadslönerna) inom hotell- och restaurangbranschen höjs med drygt 40 kronor extra vart och ett av de tre avtalsåren.

– Vem tror att en restaurang eller en vildmarksturismanläggning går omkull för de extra kronorna? frågar Anders Ferbe retoriskt. Och kan de inte betala rimliga löner och anständiga villkor, så är det bättre att de lägger ner.

Anders Ferbe och Veli-Pekka Säikkälä ser det som orimligt att Svenskt Näringsliv skulle tillåta Visita att dra in svensk industri i en kostsam konflikt för den trots allt blygsamma extra kostnad som låglönesatsningen innebär.

– Svenskt Näringslivs styrelse får en viktig funktion de närmaste dagarna, säger Anders Ferbe. Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer är tjänstemannastyrda, men det är företagen som ger dem deras uppdrag.