Mottagningsrummet på folktandvården i Solna är rent och vitt. I mitten står den stora tandläkarstolen med sin spottkopp och raden av slangar, borrar, polermaskiner och annat. Där ligger också Kaziwa Salihs främsta arbetsredskap, tandstensskrapor med färgglada plasthandtag och en graderad metallsticka som mäter tandköttsfickor.

Tandstensborttagning och tandlossningsbehandling är hennes vanligaste arbetsuppgifter. Tandlossning är den personliga favoriten.

– Det är så sjukt i munnen vid tandlossning, men blir fint när vi behandlar. Fast då krävs det att patienten är duktig hemma också.

Att ge råd om tandhygien är en viktig del av jobbet. Att få patienterna att följa dem är en pedagogisk utmaning. Kaziwa Salih vet att beteendeförändringar är svåra och om de ska lyckas måste hon hitta rätt sätt att motivera varje enskild patient.

Vissa behöver kunskap för att förstå allvaret. Andra behöver täta återbesök för att fortsätta med mellanrumsborstning hemma.

Några motiveras tvärtom bäst av att veta att de slipper fler återbesök om de sköter sig.

– Man får vara både pedagog och psykolog för att träffa rätt.

Det gäller även patienter med tandläkarskräck. Då är Kaziwa Salih extra tydlig med att berätta vad hon gör.

– Om man får patienten delaktig i behandlingen så brukar de känna sig tryggare.

Hon träffar alla sorters människor. Blandningen gör jobbet roligt och oförutsägbart men favoritpatienterna är ändå barn. De behöver ofta lite lek för att öppna munnen.

– Jag brukar fråga om de kan klättra upp i stolen själva. Då visar de stolt att de kan. Sedan frågar jag om de har med sig alla tänderna, eller om de glömt några hemma, och då får jag titta efter.

Kaziwa Salih får ofta frågan om det inte är äckligt att jobba i folks munnar, men det tycker hon inte. Munnen är bara en del av kroppen och att folk har gamla matrester mellan tänderna är en del av jobbet. I början reagerade hon dock på att jobbet är så intimt.

– Man sitter så nära patienterna böjd över ansiktet, och de känner sig utlämnade. Det är speciellt, men man vänjer sig.

Själv fick hon redan som barn en positiv känsla för tandvård då hon var mycket förtjust i sin tandläkare. Att hon valde att bli tandhygienist och inte tandläkare beror på att hon ville jobba mer hälsofrämjande och förebyggande än med att behandla sjukdom.

– Karies och tandlossning är några av våra största folksjukdomar, även om folk inte tänker på det. Mitt jobb är att hjälpa folk att hålla sig friska.

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Om Kaziwa Salih

Är: 28 år, tandhygienist på Folktandvården i Solna.

År i yrket: Fyra.

Bäst med jobbet: Att få jobba med människor och hjälpa dem att förbättra sin hälsa.

Sämst med jobbet: Stress. Olika patienter behöver olika mycket tid och det är svårt att vara flexibel när dagen är fullbokad.

Lyssnar på: Alltid radio på jobbet. Radio passar alla och det känns obehagligt om det är helt tyst i rummet.

Yrkesskada: Jag tittar på tänderna till exempel på folk på tv. Det är inte så att jag kommenterar hur de ser ut, men jag lägger märke till det.

Bästa tandtips: 2–2–2. Borsta tänderna två gånger om dagen i två minuter med två centimeter tandkräm.

Om tandhygienister

Antal: Drygt 4 000 yrkesaktiva.

Utbildning: Högskoleutbildning på två eller tre år som finns på sju orter i landet.

Lön: Medellön i offentlig sektor 28 500 kronor och i privat sektor 32 000 år 2016.

Fackförbund: Sveriges tandhygienistförening som är en del av Sacoförbundet SRAT.

Framtidsutsikter: Goda. Det råder brist på tandhygienister. Behoven ökar också samtidigt som många är på väg att gå i pension.

Källa: Sveriges tandhygienistförening