– Risken är stor att bistånd blir ett politiskt och kommersiellt redskap snarare än ett stöd till fattiga länder på deras egna villkor, säger Jesse Griffiths, ordförande för Eurodad, ett europeiskt nätverk för 47 människorättsorganisationer.

Nätverket framför stark kritik till den förändring av biståndet som de anser sig se.

–  Givarländernas logik är ungefär så här: Den privata sektorn är oerhört viktig för jobb och tillväxt i utvecklingsländer. Därför ska vi använda biståndsmedel för att stödja att storföretag från våra egna länder kan etablera sig där. Men det är en olycklig sammanblandning av politiska och kommersiella intressen och fattigdomsbekämpning.

Vilka är riskerna med stöd till företag enligt Eurodad?
– Att den lokala företagsamheten inte kan växa på grund av konkurrens från europeiska storföretag och att givarländerna prioriterar mellaninkomstländer där det är lättare att snabbt få en god marknad än i fattiga länder – de som allra mest behöver bistånd, säger Jesse Griffiths.

En högaktuell fråga är de nya regler för exportkrediter som OECD:s biståndskommitté DAC är i färd med att genomföra (se artikel i tidningen Omvärlden). Det handlar om att OECD-DAC vill ändra definitionen av vad som är bistånd, så att investeringar, lån och exportgarantier till privata företag kan räknas in.

DAC-förslaget har ännu inte offentliggjorts.

– Det är mycket olyckligt att en sådan här enorm förändring av biståndet genomförs i en sluten process utan att utvecklingsländerna själva eller civilsamhällets organisationer fått delta, säger Jesse Griffiths.

Agneta Carleson
Mats Wingborg

Skärmavbild 2017-03-02 kl. 09.52.15

• Så påverkar storföretagen biståndet

• Företagen har gräddfil till Sida – facken hålls utanför

Bistånd ger vinst till bönder – och till storföretag

”Svårt att veta om det minskar fattigdom”

• H&M: ”Det har varit framgångsrikt”

Biståndet når 70 miljoner skolbarn