Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Klimatminister Isabella Lövin (MP) går in till dagens ministermöte i Bryssel med ett konkret förslag i handen.

Sverige, Frankrike, Nederländerna och Luxemburg vill att de utsläppsrätter som legat outnyttjade i den så kallade marknadsstabilitetsreserven efter fem år automatiskt ska slopas.

– Vi är väldigt glada att vi har kommit så här långt och att det finns ett växande stöd för det här förslaget. Sedan ska man inte uttala sig i förhand innan vi ser vart vi kommer. Men det är helt klart ett förslag som har hyfsat starkt stöd och något som vi kommer att kunna förhandla om, utifrån förslag som finns på andra sidan, säger Lövin på en pressträff i Bryssel inför mötet.

Reserven är bara en del i ett komplicerat system där det gäller att hitta rätt nivå på hur mycket antalet utsläppsrätter ska minska varje år och vilka företag, industrier och verksamheter som ska kunna gynnas av moderniserings- och innovationsfonder.

Målet är att nå en uppgörelse som sedan kan kompromissas ihop med det som EU-parlamentet för sin del slog fast för knappt två veckor sedan.

Samtidigt är trycket hårt även från andra sidan, där länder som exempelvis Polen inte har något emot om klimatministrarna inte kan komma överens och att frågan i stället hänvisas till EU:s stats- och regeringschefer.

– Jag har inte uppfattat det som en stor risk för att det inte blir något avtal. Men det finns länder som inte alls är förtjusta i det här förslaget som ligger på bordet och vill se en mycket mindre ambitiös allmän inriktning, konstaterar Lövin.

Klimatförändringsskeptikerna har stärkts av Donald Trumps tillträde som president i USA, med varma ord om gamla traditionella energiformer som olja och kol. Isabella Lövin märker tydligt av en förändrad inställning på sina håll.

– Det har ändrats lite tongångar, både i rådet (bland EU:s medlemsländer) och i (EU-)parlamentet efter det amerikanska valet. Men här är ju vår övertygelse om att vi måste visa ännu mer ambition och stadigt ledarskap i ljuset av de tveksamheter och tvivel som finns kring den amerikanska klimatpolitiken framöver, säger Isabella Lövin i Bryssel.


EU:s handel med utsläppsrätter

Systemet med utsläppsrätter är en av grundbultarna i den internationella klimatpolitiken och går ut på att storutsläppande industrier och företag måste betala extra för att släppa ut mer än vad som anses nödvändigt. Släpper man ut mindre kan man i sin tur sälja sina överblivna rättigheter till andra.

Delvis som en följd av den ekonomiska krisen har dock priset per rättighet sjunkit kraftigt, vilket inneburit att utsläppshandeln inte blivit lika effektiv som tänkt.

Sommaren 2015 föreslog EU-kommissionen en reform av nuvarande system — förkortat EU ETS — för att anpassa det till de hårdare globala utsläppskraven. Bland annat föreslås en minskning av antalet utsläppsrätter med drygt 2 procent varje år från 2020, samt överförandet av utsläppsrätter till en innovationsfond och en moderniseringsfond för att särskilt kunna stötta industrier och företag som vill göra förbättringar.