Anna vet att hon, som säsongsanställd, kan tvingas ut i arbetslöshet flera månader om året. Det tär på orken och humöret. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Anna vet att hon, som säsongsanställd, kan tvingas ut i arbetslöshet flera månader om året. Det tär på orken och humöret. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Ibland är restaurangbiträdet Anna nära att ge upp. Ändå kontaktar hon inte facket. Anledningen är språkbarriären, hon oroar sig för att missförstå svåra begrepp på svenska.

LÄS OCKSÅ Obegripligt språk möter nyanlända på webben – Arbetet granskar

Vara kallskänka, duka fram, stå i kassan, plocka disk. Tunga lyft och snabba vridmoment. Främst är det nacken och axlarna som skriker stopp när restaurangbiträdet Anna ibland måste jobba för tre. Och vetskapen om att hon, som säsongsanställd, kan tvingas ut i arbetslöshet flera månader om året. Det tär på orken och humöret.

– Ibland blir jag jätteledsen, det är kaos och blir sämre hela tiden. Det känns så orättvist, säger Anna.

Liksom många andra som jobbar i serveringar på till exempel skolor och universitet innebär hennes säsongsanställning att hon tvingas skriva in sig på Arbetsförmedlingen korta perioder under året. Ofta är det en underleverantör, inte skolan, som är arbetsgivare.

Vilka är mina rättigheter? undrar Anna. Hon har många frågor. Hur hårt kan jag tvingas jobba när arbetsgivaren vill dra ner på personal? Har jag inte rätt till en vanlig anställning till slut, flera av mina kollegor har ju fått det?  Hon har faktiskt jobbat där i många, många år.

Anna är med i Hotell- och restaurangfacket. Ändå kontaktar hon inte dem. Svenskan flyter på rätt bra, men när det gäller fackliga termer höjs stressnivån.

– Nu när vi pratar förstår vi varandra, men med facket är det som att jag inte vågar. Jag känner att jag inte pratar så bra svenska och är rädd för att inte förstå.

LÄS OCKSÅ Så (o)tillgängliga är LO-facken – Arbetet listar

Arbetet granskade nyligen hur bra, eller dåliga, fackförbunden inom LO är på att erbjuda information på andra språk än svenska. Det finns stora brister, visar genomgången.

Många förbund har endast en Google Translate-knapp på sin sajt för automatisk översättning. Då blir det ofta fel, till exempel blir ”a-kassan” översatt till ”en kontant” på arabiska.

Anna säger att hon inte kan så mycket om datorer och att språkbarriären gör det svårt att prata över telefon.

– Det finns också många som inte pratar någon svenska alls. HRF borde ha någon som pratar arabiska och gärna ännu fler språk. Alla medlemmar ska ha rätt till facklig information, säger hon.

Arbetets språkenkät till förbunden visade att Hotell- och restaurangfacket av resursskäl endast har sin sajt översatt till engelska och tryckt material på engelska och spanska.

Anna pratar inte engelska. HRF svarade i enkäten att förbundet använder de språkkunskaper som finns internt bland förtroendevalda och personal och att flera pratar andra språk. Men på sajten finns ingen information om hur man gör om man endast pratar begränsad svenska och behöver stöd på till exempel arabiska.

LÄS OCKSÅ IF Metall sämst på översättning – det vill Eli Abadji ändra på

Under 2017 ska HRF driva på för att bli mer tillgängliga på olika språk.

– Det vi har nu räcker inte. Många får sitt första jobb i vår bransch, bland annat nyanlända. Vi behöver hitta fler strategier, sa HRF:s kommunikatör Sofia Ståhlspets i Arbetets tidigare artikel.

Mitt i kaos, uppgivenhet och perioder av sjukskrivning är Anna på samma gång stolt över sitt jobb och vill fortsätta.

– Det känns viktigt och jag blir glad av att möta gästerna.

Fotnot: Anna heter egentligen något annat men vill inte framträda med sitt riktiga namn av rädsla för vad konsekvenserna kan bli.

LÄS OCKSÅ Översättaren: ”Det blir lost in translation”