Invånare samarbetar med att sätta upp mosaiken. Foto: Cristian lueiza

Invånare samarbetar med att sätta upp mosaiken. Foto: Cristian lueiza

Den kräver ett enormt tålamod, väggmosaiken. Varje liten bit ska fästas med cement i ett enormt pussel som sakta växer fram till ett motiv från någon välkänd plats i kvarteren. Men nu, efter närmare tre månaders dagligt arbete, är det färdigt. Torget Plaza de conquistadores här i bostadsområdet Los Placeres i den chilenska hamnstaden Valparaíso pryds numera av 40 kvadratmeter färgsprakande väggmosaik.

De som bor här omkring har själva fått välja motiven under en inledande workshop. Sedan har de professionella konstnärerna som är knutna till organisationen Trotamuros gjort skisserna.

Men det koncentrationskrävande fästningsarbetet har de gjort tillsammans, konstnärer och folk från kvarteren. Fler och fler har anslutit sig, berättar Lorena Burotto som är initiativtagare till Trotamuros.

– Vissa vill lära sig och hjälper till, andra kommer med fika och stannar och umgås. Det är det som är så häftigt. Att offentliga rum, som tidigare varit otrygga och fyllts av skräp och klottertags, förvandlas till sociala mötesplatser. Det ingår i själva konceptet, att göra de boende delaktiga och att de ska få möjlighet att möta konstnärer och lära sig tekniken.

Till vardags jobbar Lorena Burotto som marinbiolog på havsmyndigheten här i Chile, men hon har ett stort konstintresse. Och för några år sedan var hon på en helgkurs i väggmosaik i huvudstaden Santiago.

– Jag upptäckte att det finns många konstnärer som kan den här tekniken. Men de är inte organiserade. Så då såg jag till att styra upp det hela här i min hemstad.

Valparaíso är på många platser en sliten stad. Även om de historiska kvarteren med de gamla träkåkarna och hissarna uppför backarna i centrum står på Unescos världsarvslista sedan år 2003, så är otryggheten, utanförskapet och kriminaliteten stor ju högre uppför bergen man tar sig.

– Kommunen lägger massor av pengar på ständig klottersanering och på att reparera bänkar, lekplatser och annat som folk har sönder. När människor involveras i att göra de offentliga rummen vackra, blir de både rädda om dem och stolta för sin närmiljö, säger Lorena Burotto.

Trotamuros söker projektvis finansiering från kommun, fonder och donationer så att de professionella konstnärerna kan få åtminstone någorlunda rimliga arvoden.

– Det här sprider sig och vi får numera förfrågningar från såväl skolor, privatpersoner, företag som kommunen. Men väggmosaik tar tid och kostar därför. Å andra sidan är det hållbart och inte lika känsligt som muralmålningar som annars har en lång tradition här i Latinamerika.

Tora Villanueva Gran

Läs mer på Facebook här.