Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Beskedet kom strax före årsskiftet och sedan dess har de avstängda medlemmarna gått tillbaka till sina jobb i olika omgångar. Det gäller främst medlemmarna i lärarfacket Egitim-Sen, som är det största bland de tolv medlemsförbunden i Kesk, offentliganställdas centralorganisation.

– Vi är väldigt glada, En stor del av våra medlemmar har redan börjat jobba eller är på väg till sina jobb, säger Havva Karahanci, ordförande i Egitim-Sen i miljonstaden Diyarbakir som drabbats hårt av regeringens utrensningar efter det misslyckade kuppförsöket i somras.

ENGLISH VERSION – 10 000 allowed back to work in Turkey

I Diyarbakir blev drygt 4 400 lärare, alltså drygt hälften av lärarfackets medlemmar i staden, avstängda från sina jobb under förra terminen. En katastrof för skolorna där tre av fyra lektioner förblev lärarlösa.

– Våra medlemmar utreds dock fortfarande för brott. De anklagas för ”delaktighet i terrorverksamhet”.

Enligt gällande lag får en anställd inte vara avstängd längre än tre månader i väntan på en brottsutredning, vilket är anledningen till att de avstängda medlemmarna nu får gå tillbaka till sina jobb, även om brottsmisstankarna mot dem står kvar.

Den ”terrorverksamhet” som de anklagas för består av en manifestation nästan två år före kuppförsöket. Facket protesterade då mot att inbördeskriget mellan regeringsstyrkor och kurdiska PKK-rebeller plötsligt flyttats in i städerna.

– Vi fick nog när många av våra elever sköts till döds av militären sedan de brutit mot reglerna kring utegångsförbudet som pågick i flera månader.

Striderna kostade flera hundra liv på båda sidorna av barrikaderna och tvingade över en halv miljon människor på flykt.  Det råder fortfarande utegångsförbud i vissa kvarter innanför den medeltida stadsmuren, som finns med på FN:s lista över världens kulturarv.

Ett kulturarv som numera ligger i ruiner.

Både Amnesty och FN har dokumenterat ”kriget” innanför stadsmuren utifrån vittnenas berättelser och krävt att följderna ska granskas av oberoende experter.

Hittills har den turkiska regeringen avfärdat kraven.

– I vårt land går det inte skilja fackliga rättigheter från andra mänskliga rättigheterna, säger Havva Karahanci. Det gällde våra barns, våra elevers, liv. Det var fackets skyldighet att säga ifrån. Inga åklagare i landet kommer att kunna framställa en fredsmanifestation som terrorverksamhet.

– Å andra sidan har vi slutat förvånas. I vårt land åtalas numera alla oppositionella politiker, journalister och fackliga företräda som terrorister.

Det är långt ifrån alla drabbade som får sina jobb tillbaka.

De statsanställda som blivit av med sina jobb genom ”avstängning”, ”uppsägning” eller ”avskedande” är relativt få.

Den allra största gruppen består av sådana som råkat ut för ”ihraç”, det vill säga uteslutning eller yrkesförbud. De är cirka 95 000 personer enligt regeringen, minst 145 000 personer enligt oppositionen.

Havva Karahanci och tre av hennes kollegor i klubbstyrelsen ingår i den sistnämnda gruppen, vars straff inte har någon tidsgräns.

– Det är ett slags livstidsstraff, som ofta drabbar fackligt aktiva. Det innebär att jag och mina kollegor aldrig mer får jobba som lärare.

Straffet drabbar inte bara de enskilda medlemmarna. Det kan också knäcka facket ekonomiskt, eftersom de tvingats chockhöja medlemsavgiften för att försörja de medlemmar som inte längre har någon lön att leva på.

– Varje månad får vi ett bidrag av facket som motsvarar en halv månadslön.

Kesk har överklagat samtliga ”yrkesförbud” till både lokala förvaltningsdomstolar, Författningsdomstolen i huvudstaden Ankara och Europadomstolen i Strasbourg.

Som Arbetet Global skrev nyligen har regeringen inrättat en ny nämnd som ska ta emot alla överklaganden under undantagstillståndet som utlystes efter kuppförsöket.

Syftet är att hindra medborgarna från att vända sig till Europadomstolen.

Bara antalet överklaganden som väntar på ett avgörande hos Författningsdomstolen är cirka 100 000. Nu ska alla dessa mål, plus de mål som ligger hos förvaltningsdomstolarna, föras över till den nyinrättade nämnden.

I bästa fall kan nämndens sju ledamöter klara av tio mål om dagen. Det innebär att anställda som belagts med ”yrkesförbud” eller journalister som sitter i häkten kan få upprättelse om hundra år – i bästa fall.

Esref Okumus

 

Bildtext: