LÄS OCKSÅ ”De grövsta brottslingarna åker inte fast”

Mannen som lämnade in en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) var inskriven som arbetssökande på en arbetsförmedling i Stockholm och deltog i jobb- och utvecklingsgarantin. Han dök upp hos arbetsförmedlaren på utsatt tid och skickade in sina aktivitetsrapporter som han var skyldig att göra.

Ändå fick han vid tre tillfällen brev från Arbetsförmedlingen som meddelade att de övervägde sanktioner mot honom. För den som inte skickar in rapporter eller dyker upp till möten kan ersättningen dras in. I sin anmälan pekar mannen på att det finns allvarliga brister i myndighetens rutiner för aktivitetsrapportering och hantering av inbokade möten.

Nu riktar JO kritik mot Arbetsförmedlingen. ”En myndighet ska naturligtvis inte meddela en enskild att en sanktion kan bli aktuell utan att det finns grund för det. Ett sådant förfarande undergräver förtroendet för myndigheterna och står i strid med kravet på myndigheter att iaktta saklighet och endast lämna korrekt information”, skriver JO i sitt beslut.

Den 18 juni 2015 kom mannen till sitt arbetsförmedlingskontor för ett inbokat möte med sin handläggare. Där fick han veta att handläggaren var sjuk. Han bad en tjänsteman anteckna att han kommit till mötet, men fick i september ändå ett brev. Budskapet: Arbetsförmedlingen övervägde att besluta om en varning för att han inte kommit till mötet.

Mannen skickade också in en aktivitetsrapport och fick två veckor senare ett meddelande om att rapporten registrerats. Dagen därpå kom ändå ett annat meddelande om att myndigheten övervägde sanktioner på grund av att rapporten varit sen. Även en annan av mannens aktivitetsrapporter hade registrerats men flera veckor senare kom ett liknande brev om sanktioner.

JO pekar på att Arbetsförmedlingen behöver se över sina rutiner. Myndigheten måste se till att handläggarna registrerar aktivitetsrapporter när de kommer in.  Automatiska meddelande behöver kontrolleras innan de skickas ut, anser JO.

JO ifrågasätter också Arbetsförmedlingens argument om att de inte avbokar möten när en handläggare blir sjuk för att det kan strida mot personuppgiftslagen. Handläggarna skriver aldrig in personuppgifter om de arbetssökande i sina datorkalendrar eftersom myndigheten menar att det kan strida mot lagen. ”Det kan inte vara omöjligt att skapa rutiner som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att boka om ett möte utan att det strider mot personuppgiftslagstiftningen”, konstaterar JO.

Det är inte ovanligt med försenade registreringar av aktivitetsrapporter och att arbetsförmedlare glömmer att skriva in att arbetssökande kommit till ett inbokat möte, enligt beslutet. JO är dock positiv till nya rutiner på Arbetsförmedlingen som innebär att en handläggare aktivt måste godkänna meddelanden om att arbetssökanden inte kommit till möten.

När Arbetet kontaktar Arbetsförmedlingen för en kommentar säger Björn Johansson, sektionschef på enheten ersättningar, att det skett ett missförstånd. En person på den lokala arbetsförmedlingen i Stockholm har svarat JO och eftersom svaret gått via Arbetsförmedlingen centralt har det tolkats som ett svar från hela Arbetsförmedlingen på nationell nivå.

– Det är lokalkontoret som har brustit i sina rutiner. Det är absolut inte så här som Arbetsförmedlingens rutiner ser ut, säger Björn Johansson.

Han menar att de har system för att kunna avboka möten när arbetsförmedlare blivit sjuka utan att lägga in personuppgifter i datorkalendrar. Myndigheten har också tydliga rutiner för att aktivitetsrapporter ska registreras snabbt, enligt honom.

– JO har på goda grunder antagit att det här är hela myndighetens svar och att det är så här vi jobbar men det har skett en missuppfattning i flera led hos oss.

Lina Forzelius, byråchef på JO, förklarar att kommunikationen mellan Arbetsförmedlingen och JO har gått via Arbetsförmedlingen centralt och att alla yttranden har skrivits under av Arbetsförmedlingens chefsjurist.

– Det är svårt att uttala sig om vad som hänt och Arbetsförmedlingen har inte hört av sig till oss om detta. När vi har skickat remisser har vi också frågat om inte någon på hög nivå skulle uttala sig, som generaldirektören, eftersom det här verkade vara ett större och mer generellt problem men det ville de inte.

JO-beslut

• JO hanterar anmälningar som gäller felaktig behandling av myndighet eller tjänsteman vid handläggning av ett ärende.

• Omkring tio procent av alla JO-anmälningar leder till någon form av kritik.

• Besluten är inte rättsligt bindande. Myndigheter behöver inte rätta sig efter kritiken, men gör det nästan alltid.