Inför årets avtalsrörelse har LO-förbunden krävt ett löneutrymme på 2,8 procent. Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Anders Weihe vill å sin sida se ett märke under 1,5 procent. Hans egen förvärvsinkomst har sedan han tillträdde som förhandlingschef 2009 ökat betydligt mer än så, årligen. Till exempel steg den från 2014 till 2015 med drygt 9 procent, enligt uppgifter från Skatte-
verket som Arbetet tagit fram.

– Det är inte så konstigt att lönen ökar när jag har så kraftigt utökade arbetsuppgifter, säger Anders Weihe och förklarar hur hans tjänst har förändrats under åren.

– Dels tillkom arbetsuppgifterna som förbundsdirektör för Teknikarbetsgivarna och förbundsdirektör för Tekniktjänstearbetsgivarna. Sedan är jag också vd för Teko och jag har även blivit regionchef.

Teknikföretagens lönepolitik innebär att man följer medlemsföretagens löneutveckling med ett års eftersläpning. Men medan medellöneökningen för alla anställda, tjänstemän och arbetare, inom industrin var 17 procent 2009–2015 landade Anders Weihes löneökning på 32 procent under samma period.

– Vi håller märket inom föreningen, även om vår syn på lönebildning inte innebär att alla ska ha samma löneutveckling.

Men ni vill hålla arbetarnas löneutveckling betydligt lägre än märket som ni själva håller?
– Ja, industrin behöver det på kollektiv nivå för att Sverige ligger för högt i förhållande till omvärlden.

Om det inte fanns löneökningar inom industrin, skulle företagen då kunna attrahera arbetskraft?
– Ja, det tror jag. Det är ju inte så att arbetslösheten är noll. Marknadslöner finns på alla företag. Alla våra medlemsföretag har inte samma löneökningstakt. Om man har svårt att attrahera arbetskraft så kommer företagen behöva sätta högre löner, säger Anders Weihe.

Maria Möller, förhandlingschef Skogs- och Lantarbetsgivarna, har även hon haft högre löneökningar än genomsnittet. Från 2012 till 2015 ökade förvärvsinkomsten med 15,7 procent. Under samma period gick industrianställdas löner upp med 7,6 procent.

Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna, och Eva Glückman, förhandlingschef på Grafiska företagen och TMF, har också haft löneökningar högre än de senaste årens märke.

Fackliga motparten Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer har kört ifrån riktigt rejält i förhållande till medellöneökningen. Hennes förvärvsinkomst ökade med 56 procent åren 2009–2015.

– Hon har skött sitt jobb väldigt bra. Under tiden har hon blivit förhandlingschef för hela vår förhandlingsavdelning vilket gav en rejäl ökning. Från att till en början bara haft ansvar för industrins avtalsområde fick hon ansvar för 50-60 ombudsmän med assistenter på alla våra avtalsområden, då gjorde jag bedömningen att vi följde marknadens praxis vad gäller sådana här drastiska befattningslyft, säger Richard Malmborg, förbundsdirektör på Sveriges Ingenjörer som beslutar om Camilla Frankelius lön.

Däremot har Anders Weihes motpart i förhandlingarna vid årets avtalsrörelse, Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall, haft sämre löneutveckling än en genomsnittlig industrianställd. Totalt ökade Veli-Pekka Säikkäläs lön med 13,6 procent 2009–2015, att jämföra med 17,2 procent för en industrianställd.

Också Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, har haft en sämre utveckling av sin förvärvsinkomst på grund av föräldraledighet, särskilt 2015.

Enda förhandlingschefen på arbetsgivarsidan inom industrin som haft sämre löneutveckling än branschens genomsnitt är Lars Askelöf, förhandlingschef Innovations- och kemiindustrierna, IKEM. Hans förvärvsinkomst ökade under åren 2012–2015 med 5,6 procent, jämfört med 7,6 procent som var medel för alla anställda inom tillverkningsindustrin.

Foto: Christine Olsson/TT

Foto: Christine Olsson/TT

Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer, tillträdde augusti 2008.
• Ökning av förvärvsinkomst 2009– 2015 = 56,4 procent
• Medellöneökning samtliga anställda inom tillverkningsindustrin 2009–2015 = 17,2 procent
• Förvärvsinkomst 2015: 1 189 600

Richard Malmborg, förbundsdirektör på Sveriges Ingenjörer:
– Vi tittar naturligtvis på medlemmarnas löneutveckling. Men samtidigt förespråkar vi en lönepolitik som i princip är en kopia på Sacos, det vill säga att kunskap, kompetens och nedlagda prestationer ska belönas. Därutöver ska personal- och budgetansvar vägas in. Där tycker jag att vi har tagit en rätt höjd för Camillas lön utan att i detalj gå in och recensera hennes arbetsuppgifter.

Foto: Jessica Gow/TT

Foto: Jessica Gow/TT

Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen, tillträdde november 2008.
• Ökning av förvärvsinkomst 2009-2015 = 32,3 procent
• Medellöneökning samtliga anställda inom tillverkningsindustrin 2009-2015=17,2 procent
• Förvärvsinkomst 2015: 2 691 371

– Det är inte så konstigt att lönen ökar när jag har så kraftigt utökade arbetsuppgifter. Lönepolitiken som fanns för länge sedan att medlemsföretagen inte skulle höja lönerna mer än vad de centrala avtalen sa har vi övergett. Vi har inget emot lokal lönebildning. Däremot måste vi hålla nere de centrala avtalen och vi har i ett antal år legat alldeles för högt i löneökningstakt jämfört med våra viktigaste konkurrentländer.

Skärmavbild 2017-01-26 kl. 08.13.26

Maria Möller, förhandlingschef Skogs- och Lantarbetsgivarna, tillträdde november 2011.
• Ökning av förvärvsinkomst 2012-2015 = 15,7 procent
• Medellöneökning samtliga anställda inom tillverkningsindustrin 2012-2015 = 7,6 procent
• Förvärvsinkomst 2015: 948 700

– Löneökningarna hos oss följer den nivå som sätts i förhandlingarna för avtalen inom industrin. Men det finns individuella skillnader baserat på bland annat prestation och ansvar i organisationen. Vad avser mina löneökningar så har innehållet och ansvarsdelarna i min tjänst successivt förändrats över åren bland annat genom rollen som vice vd, säger Maria Möller.

Skärmavbild 2017-01-26 kl. 08.14.39

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall, tillträdde maj 2008.
• Ökning av förvärvsinkomst 2009–2015 = 13,6 procent
• Medellöneökning samtliga anställda inom tillverkningsindustrin 2009–2015 = 17,2 procent
• Förvärvsinkomst 2015: 782 800

Lars Ankarfjäll, pressombudsman IF Metall:
– IF Metalls kongress väljer medlemmar till ledamöter i ’Centrala lönekommittén’ som sätter förbundsledningens löner. Från och med april 2012 antogs nya principer liknande som LO ledningen har. Dessa innebär att den lön som centrala lönekommittén fastställer inkluderar eventuella arvoden från externa uppdrag. Lönekommittén beslutade då att avtalssekreteraren ska ha en lön som motsvarar 2,4 gånger snittlönen på Teknik-avtalet föregående år.

Skärmavbild 2017-01-26 kl. 08.16.19

Niklas Hjert, förhandlingschef Unionen, tillträdde maj 2009.
• Ökning av förvärvsinkomst 2010–2014= 9,1 procent (Arbetet har valt att utesluta 2015 då hans lön sjönk mycket på grund av föräldraledighet)
• Medellöneökning samtliga anställda inom tillverkningsindustrin 2010–2014 = 12,6 procent
• Förvärvsinkomst 2015: 978 100

Gabriel Wernstedt, pressekreterare Unionen:
– När Unionens anställda förhandlar lön internt är vår policy att följa märket men också jämföra med omvärlden t ex genom inskickade förhandlingsrapporter från Unionen-klubbar och Medlingsinstitutets konjunkturlönestatistik. Niklas Hjert har varit föräldraledig till och från under perioden 2009 till 2015, vilket gjort att lönen varierat. Men generellt sätts potten för Unionens löner internt utifrån märket sedan tillämpar vi individuell lönesättning vid fördelningen av potten.

Skärmavbild 2017-01-26 kl. 08.18.05

Lars Askelöf, förhandlingschef Innovations- och kemiindustrierna, Ikem, tillträdde 2012.
• Ökning av förvärvsinkomst 2012–2015 = 5,6 procent
• Medellöneökning samtliga anställda inom tillverkningsindustrin 2012–2015 = 7,6 procent
• Förvärvsinkomst 2015: 1 183 800

– Min lön hanteras i enlighet med den lönepolicy vi tillämpar för alla medarbetare.

Skärmavbild 2017-01-26 kl. 08.19.18

Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna, tillträdde juli 2013.
• Ökning av förvärvsinkomst 2014–2015 = 4,7 procent
• Medellöneökning samtliga anställda inom tillverkningsindustrin 2014–2015 = 2,3 procent
• Förvärvsinkomst 2015: 1 112 900

– Min lön sätts direkt mellan mig och min chef. Även om min lön inte hör till våra förhandlingar inom industrin, så vill jag ändå understryka att det ligger i linje med Industriarbetsgivarnas lönepolitik att lön och löneutveckling ska kunna vara individuell och differentierad. Vi utgår även i vår lönesättning från det så kallade industrimärket.

Skärmavbild 2017-01-26 kl. 08.20.27

Eva Glückman, förhandlingschef Grafiska företagen och TMF, tillträdde februari 2014.
• Ökning av förvärvsinkomst 2014–2015 = 3,4 procent
• Medellöneökning samtliga anställda inom tillverkningsindustrin 2014–2015= 2,3 procent
• Förvärvsinkomst 2015: 948 100

– Vi följer märket men det betyder inte att det inte finns individuella skillnader. Vi har ingen individgaranti utan lönen baseras på prestation, ansvar, utbildning och kompetens. Märket innebär att den samlade lönekostnaden ska landa på en viss nivå för alla medarbetare på arbetsplatsen. Det betyder att någon kan få mer och någon kan få mindre än märket.

Så här gjorde vi

Arbetet har valt att inte ta med GS då detta fackförbund fick ny avtalssekreterare 2016. Vi har också uteslutit Livs då dess motpart Livsmedelsföretagen fick ny förhandlingschef under hösten 2016.)

Källa: Skatteverket, SCB:s lönestrukturstatistik, Unionen