Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Sedan juli 2014 har drygt 700 sanktionsavgifter för brister i arbetsmiljön utfärdats av Arbetsmiljöverket. Den vanligaste avgiftsorsaken är bristande fallskydd.

LÄS OCKSÅ Hundratals företag brister i fallskydd

Sedan juli 2014 har Arbetsmiljöverket utökad möjlighet att begära sanktionsavgifter för brister i arbetsmiljön. Myndigheten fick då möjlighet att själva kräva avgifter för brister som tidigare kunnat bestraffas med böter efter domstolsprövning. Syftet var bland annat att få en snabbare reaktion på bristande arbetsmiljö, enklare administration och mer kännbara påföljder.

I januari 2015 utökades sanktionsavgifterna till att även gälla brister i fallskydd, som sedan blivit den vanligaste grunden för avgifter. Byggbranschen är den sektor där företag oftast krävs på sanktionsavgifter.

Arbetsmiljöverket har nu följt upp systemet i en rapport om utvecklingen så här långt.

– Resultaten pekar i riktningen att handläggningen går snabbare än tidigare. De sanktionsavgifter som Arbetsmiljöverket beslutar godkänns av motparten direkt eller genom beslut av domstol. Men det behövs fler analyser för att vara mer säker på detta, säger Peter Green, senioranalytiker på Arbetsmiljöverket i en kommentar till rapporten.

I uppföljningen konstateras att man beslutat om drygt 700 sanktionsavgifter mellan juli 2014 och 15 november 2016, antalet ökade mellan 2015 och 2016. Mer än hälften av sanktionsavgifterna gäller bristande fallskydd eller brister gällande truckar. Allra vanligast är bristande fallskydd. Tendensen är densamma som Arbetet kunde visa i en genomgång av sanktionsavgifterna redan i höstas.

– Att det är så pass många tyder på att vi har ett problem ute på arbetsplatserna som måste åtgärdas, sa Christer Roos, arbetsmiljöansvarig ombudsman på Byggnads då om att 243 ärenden hade gällt fallskydd mellan januari 2015 och september 2016.

Arbetsgivaren har möjlighet att bestrida kraven på sanktionsavgifter i domstol. Arbetsgivare som bestrider kraven pekar bland annat på att det är enskilda anställda som har brustit eller att man inte känt till reglerna, andra delar inte Arbetsmiljöverkets bild av vad som inträffat. Men i så gott som alla fall, 96 procent, som prövats i domstol har Arbetsmiljöverket fått rätt enligt rapporten.

Endast i två fall har domstolen helt avslagit Arbetsmiljöverkets krav. I några fall har avgifterna sänkts av domstolen. Arbetsmiljöverket konstaterar att detta är en stor skillnad mot tidigare, då åtalsanmälan från Arbetsmiljöverket sällan ledde till straff.