Stockholm. Vi följer elektrikern Elin Gustafsson Fagerlind under några timmar av hennes arbetsdag. Foto: Anna Simonsson

Elin Gustafsson Fagerlind. Foto: Anna Simonsson

Fan, vad det är trångt här, säger Elin Gustafsson Fagerlind. Hon står på knä och drar med en tång fram slangar med elkablar för att samla ihop dem och dra dem till en elcentral.

Elin Gustafsson Fagerlind är installationselektriker och den enda kvinnan bland 50–60 byggnadsarbetare på ett bygge mellan Solvalla och Sundbyberg.

Tidigare har hon monterat dosor på gipsväggarna. Inne i varje dosa finns nu tre sladdar: en brun för fas, en gulgrön för jord och en blå för nollan. På dosorna kommer hon senare att montera elurtag.

Det är bortåt 100 bostadsrättslägenheter som byggs och husen blir upp till nio våningar höga. Elin Gustafsson Fagerlind kommer att jobba omkring ett år på det här stället.

– Det var i högstadiet jag bestämde mig för att bli elektriker.

Hon berättar att de på en tekniklektion gjorde elektriska kopplingar och att hon tyckte det var väldigt roligt. Läraren föreslog att hon skulle utbilda sig till elektriker och så blev det.

– Jag har jobbat med installation hela tiden som elektriker och trivs med arbetsuppgifterna. Det är kul.

Hon är fackligt aktiv och sitter bland annat med i Elektrikerförbundets högsta beslutande organ, centrala representantskapet. I våras deltog hon i arbetet med avtalsförhandlingarna på central nivå. Dessutom arbetar hon med kvinnofrågor i facket och deltar bland annat i en grupp för kvinnliga elektriker.

– Bara att se att det finns fler kvinnliga elektriker är jättebra, säger hon.

På samma plan som henne jobbar lärlingen Felix Rongbe. När han är osäker eller inte kan frågar han Elin Gustafsson Fagerlind om råd.

– Det är spännande att ha en lärling, men ibland kan det bli för många frågor – särskilt om jag själv är mitt uppe i något.

Hon kan mycket väl tänka sig att stanna i jobbet fram till pension om kroppen orkar. Många elektriker får dock skador och har problem med knän, axlar, rygg och handleder.

– Om jag hade en dotter skulle jag kunna råda henne att bli elektriker, men jag skulle också berätta om det som kan vara besvärligt för en kvinna på ett bygge.

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Elin Gustafsson Fagerlind

Är: 27 år, elektriker.

År i yrket: 8 år.

Bor: Blackeberg, Stockholm.

Utbildning: Gymnasieutbildning till elektriker.

Lön: månadslön på ungefär 32 500 kronor. ”Jag vill testa ackord för att se om man kan få upp lönen och bli mer effektiv.”

Bäst med jobbet: ”Man får röra på sig. Jobbet är varierat och det är kul att vara med från början till slut på ett bygge.”

Sämst med jobbet: ”Jargongen kan vara rasistisk och kvinnoför-nedrande. Många gånger räcker det med att jag visar att jag inte gillar snacket för att få stopp på det. När vi har bodar på bygget så måste man ofta gå igenom männens omklädningsrum för att komma till matsalen.”

Om elektriker

Fackförbund: Svenska Elektrikerförbundet.

Lön: Genomsnittlig månadslön för installationselektriker är 30 770 kronor. Ackordsarbetarna har nästan 38 000 kronor i månaden.

Utbildning: Treårig gymnasieutbildning, följt av ett år som lärling är vanligt. Det finns även vuxenutbildningar för att bli elektriker. Många läser sedan allmän behörighet på distans.

Andel kvinnor: 1 procent.

Ny lag: 1 juli 2017 träder en ny elsäkerhetslag i kraft. Den förändrar en hel del för dem som jobbar med el, läs mer om det på Elsäkerhetsverkets hemsida.

Göran Jacobsson