Foto: Berit Roald/TT

Foto: Berit Roald/TT

ARBETET DEBATT. För en mer likvärdig skola krävs att etableringskontrollen av friskolor skärps, vinstdrift ses över och ökad tillit ges lärarkåren. Det skriver Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Ett likvärdigt och kvalitativt skolsystem är en hörnsten i ett demokratiskt samhälle. Dessvärre visar flera mätningar att kunskapsresultaten i den svenska skolan faller och likvärdigheten minskar.

Vi ser en segregation växa fram i skolsystemet som riskerar att befästa utanförskapet i samhället. I syfte att säkra skolsystemets likvärdighet kommer det att krävas ett flertal reformer samt politiska överenskommelser över blockgränserna. Vad som står utom allt rimligt tvivel är att mer måste göras.

Att driva en skola medför ett mycket stort ansvar, både gentemot den enskilde eleven, men även gentemot samhället i stort. Tillgång till utbildning är avgörande för individens framgång i form av etablering på arbetsmarknaden, livslön och hälsa. Utifrån ett samhällsperspektiv är ett bra skolväsende av största vikt för en blomstrande ekonomi. Det finns bara vinnare på ett välfungerande skolsystem. Men det finns många förlorare på ett skolsystem där kvaliteten och likvärdigheten har urholkats.

Det måste vara hårda krav på de aktörer som vill driva skola. Det är en verksamhet som kräver långsiktighet och engagemang för utbildning och kunskap. I syfte att stärka likvärdigheten i skolsystemet och i förlängningen skapa de förutsättningar som krävs för att återupprätta det en gång så framgångsrika svenska skolsystemet behöver skolsystemet en tydligare styrningskedja och högre krav på de aktörer som vill bedriva skolverksamhet.

För att säkra att alla skolor håller en hög kvalitet måste etableringskontrollen av de fristående skolor som är tänkt att starta skärpas. I dagsläget gör Skolinspektionen en etableringskontroll för att se om den planering som huvudmannen har presenterats i sin ansökan är möjlig att genomföra. Resultatet av kontrollen meddelas huvudmannen i ett beslut. Här måste kommunernas behov vara avgörande för beslutsprocessen.

Det är även hög tid att se över vilka aktörer som fortsatt bör få bedriva skolverksamhet. Uppdraget från riksdag och regering att bedriva utbildning får aldrig krocka med kravet på att göra vinst. Via skattesedeln investerar vi i ett skolväsende som bygger vårt land starkt. Därav bör inte aktie- och riskkapitalbolag användas för skolverksamhet. Det finns gott om alternativa driftsformer som möjliggör en mångfald av skolor och samtidigt säkerställer att skolornas resurser går till just utbildning.

Det behövs även en ökad tillit till skolan och lärarkåren. Mer kontroll, som ofta efterfrågas i den politiska debatten, leder ofta till en minskad tillit till lärarna som är verksamma inom skolan.

Det leder till att alltför mycket tid går åt till dokumentation, vilket vid kontroll kan användas för att visa att man inte har begått några fel. Detta drabbar läraryrkets attraktivitet negativt.

Resultaten från PISA och TIMSS visar att det går att vända en negativ utveckling med rätt reformer. Men undersökningarna visar även med all tydlighet att likvärdigheten och det kompensatoriska uppdraget i skolsystemet är eftersatt. Elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt avgörande för elevernas kunskapsresultat. Det kräver åtgärder. En likvärdig skola är till syvende och sist inte en fråga om vänster eller högerpolitik. Det är en fråga om demokrati.

Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbund studerandeförening