Tunga och stressiga jobb gör arbetstidsförkortning till en viktig fråga för många kommunalare. På Kommunals förra kongress var det en av de viktigaste frågorna sett till antal motioner från medlemmar. Men förbundet driver inte frågan. Kommunals avtals­sekreterare Lenita Granlund säger:

– Kongressen har beslutat att vi i första hand måste få heltid som norm på arbetsmarknaden.

Många kommunalare väljer att jobba deltid även om de har rätt till heltid för att de inte orkar. Så varför inte jobba för ett minskat heltidsmått samtidigt?

– Heltid som norm handlar inte om önskesysselsättningar utan det handlar om att deltid i dag är norm i vård och omsorg. Medlemmarna får i princip jaga ihop sin heltid själv, du jobbar på flera ställen eller har ett schema där du inte är inplanerad vissa dagar. Det är oerhört stressande och då avstår man.

– Där man gjort det på ett bra sätt så säg­er våra medlemmar att det är inte jobbig­are att jobba heltid än deltid, för jobbar du deltid så jobbar du när det är mest hektiskt.

Läs mer om försöket i Umeå här.

Kommunals vision är 30 timmars arbetsvecka, men Lenita Granlund kan inte säga när förbundet kommer att driva frågan. Det får kommande kongresser besluta. Hon ser dock positivt på de försök som sker lokalt.

– Mår medlemmarna bra så är det bra. Det är intressant att titta på alla modeller och inte låsa fast sig i bra eller dåliga.

Inte heller politiskt drivs arbetstids­förkortning i någon stor omfattning. I riksdagen är det bara Vänsterpartiet som vill driva igenom sex timmars arbetsdag. Tidigare arbetstidsförkortningar där­emot, som ledde till 40 timmars arbetsvecka, är alla resultat av breda politiska reformer. Det beskriver Linn Spross, doktor i ekonomisk historia, i sin avhandling.

– I dag är flexibilitet snarare än kortare arbetsdagar viktigt i politiken, vilket gör att en lagstadgad arbetstidsförkortning dödförklaras. Ska frågan leva vidare krävs starka påtryckningar från annat håll – som fackföreningsrörelsen, säger hon.

Läs mer om projektet i Mölndal här.

I några kommuner och landsting pågår dock olika modeller med minskad arbetstid (se faktaruta och länkar). Ofta pågår de under begränsad tid vilket gör det svårt att studera effekterna på lång sikt. Det säger sömn- och stressforskare Göran Kecklund, som gjorde den senaste stora studien av arbetstidsförkortningar 2007.

– De självupplevda effekterna var stora men det gick inte att fastställa objektiva mått på hälsoeffekter. Även det självupplevda är relevant och väger tungt – om man gör en samlad analys. Det är jätteviktigt att utvärdera politiska satsningar som sker lokalt, på nationell nivå.

Göran Kecklund anser inte att en arbetstidsförkortning för alla grupper är vare sig önskvärt eller realistiskt i dag, men att det kan vara en nödvändig åtgärd inom exempelvis vård och omsorg för att kunna locka personal och minska sjuktal.

– Detta borde vara en lika viktig fråga för arbetsgivarsidan som för facken. Kanske kan man genomföra små sänkningar på några års sikt. Med samma lön givetvis.

Läs mer om Svenska kyrkans modell här.

Caroline Kevin, vårdchef för akuten på Karolinska i Huddinge, är inne på samma linje. På akuten har personalen fått fler lediga dagar utan att det kostar för arbetsgiv­aren (läs mer i faktarutan).

– På en sådan här avdelning med ständiga stresspåslag så måste man få återhämtning. Jag tror att ordentlig arbetstidsförkortning är en framgångsfaktor.

Nu ska Göran Kecklund studera effekt­erna av den modell som används i Västerbottens läns landsting (se faktaruta). Han efterfrågar att någon, antingen arbetsmarknadens parter eller regeringen, tar ett större grepp om de försök som görs.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ingen generell åsikt om arbetstidsförkortning. Agneta Jöhnk, chef för den arbetsgiv­arpolitiska avdelningen, säger att frågan inte har lyfts från några kommuner och landsting och därför inte varit aktuell för SKL.

Kommunals senaste kongress beslut­ade att förbundet ska ta fram en rapport som utvärderar de försök med arbetstidsförkortning som finns. Arbetet är inte påbörjat men ska vara klart till nästa kongress, år 2019. Frågan lär fortsätta att engagera Kommunals medlemmar.

Så gjorde vi granskningen:

KA har med hjälp av olika sökmotorer försökt hitta de modeller med arbetstidsförkortning, med bibehållen lön, som pågår där Kommunals medlemmar arbetar runtom i land­et. Det kan alltså finnas fler arbetsplatser som vi inte lyckats hitta.
Vi har tagit med arbetsplatser som har en minskning av veckoarbetstiden med mer än fyra timmar. Den normala veckoarbetstiden för undersköterskor/vårdbiträden som jobbar dagtid i kommuner och landsting är 37 timmar.