För två år sedan slogs kommunens fyra högstadier ihop. Jonathan Larsen, Liam Ståhl, läraren Tina Blad Sigfridsson och Juliana Mouhadam gillar den nya skolan. Foto: Jonas Ekströmer/TT

För två år sedan slogs kommunens fyra högstadier ihop. Jonathan Larsen, Liam Ståhl, läraren Tina Blad Sigfridsson och Juliana Mouhadam gillar den nya skolan. Foto: Jonas Ekströmer/TT

I Nyköping slogs fyra skolor samman till en. Ambitionen var att utjämna skillnaderna mellan elever med olika förutsättningar. Resultatet: ett högre betygssnitt och ”en skola för alla”.

LÄS OCKSÅ Allt större klyftor mellan skolorna

Nyköpings kommun försöker motverka de ökade skillnaderna i skolan. Genom att slå samman alla kommunala högstadier vill kommunen ge alla elever bra förutsättningar för att lära sig och  skapa en metod för integration av elever från andra länder.

– Vi skapar ett tvärsnitt av befolkning. Vi skapar grundstrukturen för att jobba med elever oavsett bakgrund och för att ge dem likvärdiga resurser. Integrationen sker automatiskt, säger Henrik Eriksson, rektor sedan starten som nu går vidare till jobbet som utbildningschef i kommunen.

Det var fyra högstadier som till höstterminen 2014 slogs ihop till Nyköpings högstadium med 1 350 elever. Den nya skolan är upp-delad på två byggnader – Alpha och Omega. Över ingången till Alpha står skrivet: ”Vi är framtiden”. Där finns också förnamnen på elever som gick första terminen på skolan.

Nyköpingsmodellen innebär att i varje klass blandas elever. Hänsyn tas till faktorer som socioekonomisk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, härkomst, kön och elevens behov av utbildning. Undervisningen i sig har inte förändrats.

LÄS OCKSÅ ”Skolans problem är inte över” – Yonna Waltersson

Inför starten av den nya skolan protesterade en del föräldrar, medan däremot eleverna inte hade några invändningar. Och det ser ut att fungera. Meritvärdena – betygen – har blivit högre och ekonomiskt går det bättre än tidigare. Henrik Eriksson kan inte säga hur det går för de barn som har föräldrar med arbetaryrken, men han hävdar att modellen är bättre för alla – även de allra bästa eleverna.

– Den starke blir starkare genom att hjälpa den som är svagare.

– Vi ser mindre av ’vi och dom’. Vi får ett finare samhälle med den här modellen, säger Henrik Eriksson, rektor. Foto: Jonas Ekströmer

– Vi ser mindre av ’vi och dom’. Vi får ett finare samhälle med den här modellen, säger Henrik Eriksson, rektor. Foto: Jonas Ekströmer

Bland eleverna går uppfattningarna isär. Mest positivt uttrycker sig Liam Ståhl, som tycker att det nya högstadiet är mycket bättre än skolan han gick i på mellanstadiet.

– Det här är en skola för alla. Här går man oavsett bakgrund och det är bra att vi kan lära oss av olika kulturer.

Juliana Mouhadam kom med sin familj från Syrien för tre år sedan.

– Det var svårt i början när jag inte kände någon. Nu tycker jag skolan är väldigt bra. Jag känner mig trygg och jag trivs, säger hon.

LÄS OCKSÅ ”Klassfråga vilka som har möjlighet att välja bra skolor” – intervju med LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin

Jonathan Larsen jobbar med skolans tidning för han ”gillar att prata med folk och skriva om det”. Han tycker att det är bra att det alltid finns lärare till hands.

– Och jag har fått många nya vänner.

En stor grupp tjejer dyker upp. De är på dåligt humör. Skolan är dålig. Inget är särskilt bra – inte ens maten, tycker de.

– Det var bättre i Brandkärr där jag gick tidigare. Jag kände alla och var trygg, säger Frida Abdulkadir.

Läraren Tina Blad Sigfridsson undervisar i svenska och i svenska som andra språk:

– Jag trodde vi skulle stöta på mer problem i början, men det blev väldigt avspänt och inte alls laddat. Vi hade inte mer konflikter än på någon annan skola.

Hon kan inte se några nackdelar med modellen – möjligen att skolan är så stor och att det saknas studiehandledare som både kan tolka och som kan skolämnena.

Matte- och NO-läraren Göran Ekström tycker att modellen är bra, men han säger också att det saknas personal och att det finns för få utbildade lärare.

– Dessutom tror jag att modellen kan vidgas och integrationen stärkas. Barn och föräldrar borde i skolans regi få möjlighet att berätta om sin kultur och sina erfarenheter.

Rektorn Henrik Eriksson tror för sin del att Nyköpingsmodellen kan användas överallt i Sverige som en metod att minska skillnaderna i skolan och för att stärka integrationen.

– Vi ser mindre av ”vi och dom”. Vi får ett finare samhälle med den här modellen.

Göran Jacobsson