LÄS OCKSÅ Bra betyg för nya jätteskolan i Nyköping

Svensk skola är allt sämre på att kompensera för social bakgrund. Det visar både Pisa-studien och den färska Timss 2015.

Svenska elevers läsförståelse och kunskaper i matematik har stärkts, men både Pisa-studien och Timss 2015, som kom i slutet av november, visar att gapet mellan elever från socioekonomiskt svaga respektive starka hem ökar.

Det hänger samman med att skillnaderna mellan skolorna ökar.

– I den här undersökningen ser vi tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. Det är en oroande utveckling som våra politiker behöver ta på allvar, kommenterade Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör för Skolverket, Pisa-mätningen.

Redan Timss pekade på att det fortfarande finns ett starkt samband mellan resultat och elevernas hemresurser. Det handlar om föräldrarnas utbildning och yrkesstatus samt tillgång till böcker och internet, samt eget skrivbord och eget rum i hemmet.

Bland svenska åttondeklassare har skillnaderna i studieresultat mellan elever med olika mycket hemresurser ökat mellan 2011 och 2015.

LÄS OCKSÅ ”Skolans problem är inte över” – Yonna Waltersson

Enligt Skolverket så kan de socioekonomiska skillnaderna i resultat bara till viss del förklaras av den ökade invandringen. Analyserar man enbart elever med svensk bakgrund så ligger skillnaderna fortfarande över OECD-snittet.

– Vi måste våga prata om sociala klasskillnader i skolan, säger Anna Jobér, som är forskare vid Malmö högskola.

Hon har studerat hur de sociala skillnaderna i samhället förstärks i skolan och hur skillnaderna mellan eleverna ökar. Hon menar att det måste diskuteras, liksom betydelsen av härkomst och kön.

– Att resultaten i skolan allt mer skiljer sig åt beror på det fria skolvalet och att skillnaderna i samhället ökar, säger Anna Jobér.

Även Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa-undersökningarna i Sverige, lyfter fram det fria skolvalet.

– De negativa effekterna är större än de positiva, säger han.

LÄS OCKSÅ ”Klassfråga vilka som har möjlighet att välja bra skolor” – intervju med LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin

Mycket av den utvecklingen handlar enligt honom om att skolan marknadsanpassats.

– Det blir ett nytt sätt att tänka. Eleverna blir varor och det är negativt tycker jag.

Magnus Oskarsson tycker inte att politikernas metoder för skolan fungerar. Beslutsfattarna tänker sig att kontroller ska skapa kvalitet på skolmarknaden. Det tror inte Magnus Oskarsson är lösningen:

– Konkurrens och kontroll har varit negativt för skolan.

Håkan Forsberg, Uppsala universitet, ser tre olika slags skolor. Elitskolor, marknadsorienterade och marknadsutsatta. Elitskolorna finns i första hand i Stockholms innerstad och kan förlita sig på traditionella utbildningsvärden och en kompetent lärarkår.

De marknadsorienterade ser till att vinna så mycket som möjligt på konkurrenssituationen. De marknadsutsatta hänvisas till särskilda nischer som att undervisa elever med utländsk bakgrund och särskilda behov.

– Det fria skolvalet skapar en social stratifiering. Och det blir svårare för unga med litet utbildningskapital medan de som har välutbildade föräldrar bättre kan orientera sig bland gymnasieskolorna.

Håkan Forsberg ser det fria skolvalet som en politisk fråga. Och om man strävar efter social utjämning är det fria skolvalet inte så lyckat eftersom det bidrar till skillnader mellan skolor och utbildningar.

Om man i stället vill skapa en mer flexibel och avreglerad arbetsmarknad kan det fria skolvalets differentierande funktion vara önskvärd, enligt Håkan Forsberg. De som satsar på rätt utbildning får tillträde till kvalificerade yrken medan de som misslyckas i skolan är hänvisade till en mer otrygg arbetsmarknad.

Jan-Eric Gustafsson är seniorprofessor i pedagogik vid Göteborgs universitet och ordförande för Skolkommissionen, som regeringen tillsatt för att förbättra kunskapsresultaten i skolan och för att skapa mer likvärdighet i skolan.

Tillsammans med en kollega har han gjort en studie som visar att skillnaderna mellan elevers resultat ökat de senaste två decennierna. De har jämfört studerande vars föräldrar har olika utbildningsnivå.

– Det ser ut som att det här beror på ökade skillnader mellan skolor. Resurserna fördelas allt mer ojämlikt och det handlar i första hand om fördelningen av duktiga lärare.

Jan-Eric Gustafsson vill inte gå in på vilka förslag Skolkommissionen kommer lägga, men tillägger:

– Om resursfördelningen mellan skolorna inte är bra så är det naturligt att vi i Skolkommissionen tittar på det.

Göran Jacobsson

Forskning: Anna Jobér, Malmö högskola: Social klass i skolan. Håkan Forsberg, Uppsala universitet: Kampen om eleverna.

Så har klyftorna i skolan vidgats

• Den senaste Pisa-undersökningen visar att skillnaderna mellan skolors resultat är dubbelt så stora som 2006. Svenska skolans förmåga att kompensera för faktorer som social bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och härkomst har kraftigt försämrats. För 15 år sedan var den svenska skolan en av de bästa på att kompensera för olika förutsättningar. Men i dag är skolan i Sverige sämst i Norden på att ge eleverna likvärdiga studier. Under skolgången förstärks skillnaderna och de är betydligt större när eleverna går i nian än i lågstadiet.

• Barn med lågutbildade föräldrar går på universitet och högskolor i mycket mindre omfattning än barn till högutbildade. Var femte med lågutbildade föräldrar går vidare till studier på universitet och högskolor medan fyra av fem med forskarutbildade föräldrar läser vidare. Andelen med högutbildade föräldrar på högre utbildningar stiger medan de med lågutbildade föräldrar sjunker. Andelen med högutbildade föräldrar har under 2000-talet ökat från ungefär 30 till 40 procent av dem som studerar på högre utbildningar medan andelen med föräldrar med förgymnasial  utbildning i stort sett halverats till strax under 4 procent. Detta hänger i stor utsträckning samman med utvecklingen i samhället. Allt fler är välutbildade, men barn till föräldrar som har gymnasieutbildning eller kortare högskoleutbildning går i mindre utsträckning vidare till studier på universitet och högskolor.

Källa: SCB och Universitetskansler-ämbetet