puff

Erica Sjölander, IF Metall och Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv. Foto: Bertil Enevåg Ericson och Carl Bredberg/TT.

Ett osäkert ekonomiskt världsläge, svag svensk konkurrenskraft och högre lönekostnader än i andra länder krymper löneutrymmet i kommande avtalsrörelse, enligt Svenskt Näringsliv. Industrifacken menar i stället att ökningarna måste fortsätta i samma takt som tidigare.

Det är ingen ljus bild som arbetsgivarna målar upp inför avtalsrörelsen 2017. När Svenskt Näringsliv under måndagen presenterade sin rapport Ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017 konstaterade chefekonom Bettina Kashefi att flera faktorer gör att utrymmet för löneökningar inte är stort.

– Det vi ser är att världskonjunkturen återhämtas väldigt svagt, både i USA och i Europa. Efterfrågan på svenska varor lyfter inte. Men vi har sett att den svaga kronkursen har hjälpt svensk ekonomi och exporten.

Dessutom finns en osäkerhet över vad som ska hända i den globala ekonomin, en osäkerhet som enligt Kashefi är ”värre än den varit på mycket länge”.

– Tittar vi på det som händer i USA med Trump och Brexit i Europa och de protektionistiska strömningar vi ser är det klart att det är stora risker när vi ska gå in i ett avtal nu. Avstampet inför avtalet 2017 är den negativa riskbilden.

Därtill pekar Bettina Kashefi på en dramatisk inbromsning av produktivitetsutveckling i svensk industri samtidigt som den har högre arbetskraftskostnader än våra viktigaste konkurrentländer.

– Den stora minskningen av produktivitetstillväxt skapar inte ett stort utrymme för löneökningar, vi behöver en stor nedväxling av löneökningstakten.

IF Metalls utredningschef Erica Sjölander kommenterade rapporten på plats hos Svenskt Näringsliv:

– Det är intressant men samtidigt väldigt förväntat. Det är helt naturligt att arbetsgivarsidan säger att det är ett problem och vill ha en lägre löneökningstakt, det ligger i sakens natur.

Hon instämmer i flera av rapportens slutsatser, som att svensk industri är extremt utlandsberoende, att det finns globala politiska risker och att den globala utvecklingen av ekonomin är osäker.

– Men jag vill lyfta fram att det är en bättre utveckling av den globala tillväxten än åren närmast finanskrisen. Vi har inte nått upp till hur det såg ut före krisen men det har sett något bättre ut på senare år.

Enligt Svenskt Näringsliv är utfallet av svensk konkurrenskraft svagt, när det gäller export och marknadsandelar men Erica Sjölander betonar att det särskilt är två perioder under senaste decenniet som svensk export tappat, kring finanskrisen och 2012, ett svagt år för svensk export. Men senaste åren har Sverige återtagit andelar, påpekar hon.

Hon poängterar också att Svenskt Näringsliv använder ett index över industriproduktion, som Erica Sjölander menar är en indikator på kortare sikt som inte fångar upp allt värde, utan bara leveranser.

Facken inom industrin vill hellre lyfta fram statistik från nationalräkenskaperna.

– Vi hade en svag utveckling 2012 och 2013 men sedan har det faktiskt skett en återhämtning. Nu är vi på högre nivå än före finanskrisen. Det är industrins prisutveckling som har stärkts. Höjda priser skapar också utrymme för vinster eller löner.

Erica Sjölander vänder sig emot att rapporten pekar på att exportindustrins konkurrenskraft kan påverkas av en stärkt kronkurs framöver. Facken inom industrin tar aldrig med kronkursen som en parameter vid lönekrav, påpekar hon.

– Den nuvarande takten ger reallöneökning, är förenlig med inflation och uppfyller krav på internationell konkurrenskraft. Det talar för att man ska fortsätta löneökningarna i samma takt för att fortsätta bidra till stabilitet.