AF ännu långt från målet

Låga förtroendesiffror och hård kritik. Det har blåst snålt runt Arbetsförmedlingen. Nu utreder Unionens tidigare ordförande Cecilia Fahlberg förmedlingens uppdrag. Hon flaggar för att Arbetsförmedlingen står inför ett vägval.

Riksdagen har krävt en utredning om Arbetsförmedlingen, regeringen har lagt till att även arbetsmarknadspolitiken ska ses över.

– Det här är ett väldigt brett uppdrag, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson då hon presenterade utredningen och utredaren Cecilia Fahlberg i juni.

Knappt fem månader senare träffar Arbetet Cecilia Fahlberg på utredningens kontor, åtta trappor upp mot en himmel täckt av snöfall. Sikten är långt ifrån klar även i utredningen. Den skyms av frågetecken som ska rätas ut till utropstecken inför ett första delbetänkande nästa år och ett slutbetänkande 2019.

– Vi tittar på alla människors möjligheter på arbetsmarknaden. Att ta till vara allas potential, ge alla människor en förhoppning om att jag ska kunna påverka mitt yrkesliv, säger Cecilia Fahlberg.

Hur långt ifrån det läget skulle du säga att man är i dag?
– Jag tror att man är en bra bit ifrån.

Frågan om omställning, att kunna anpassa de arbetssökandes kompetens efter arbetsgivarnas behov ligger Cecilia Fahlberg varmt om hjärtat sedan tiden som förbundsordförande på Unionen.

– Jag såg otroligt tydligt hur de som sades upp i de stora omstruktureringarna ofta hade väldigt långa anställningstider. De levde i tron att de skulle klara sig. Sedan blev sanningen bister och hård när de upptäckte att anställningstiden inte hjälpte, att deras kompetens inte var aktuell längre, säger hon.

I en framtid där hon väntar sig än snabbare förändringar vill hon se mer trygghet i att staten stöttar den som behöver ställa om. Att det finns ett behov av att ställa om kompetens syns på att Sverige kombinerat hög arbetslöshet med många lediga jobb.

Cecilia Fahlbergs ambition i juni var att hitta goda internationella exempel, men det visade sig svårt att jämföra. Det utredningen nu tittat på utomlands är hanteringen av externa aktörer.

Arbetsförmedlingen använder sådana exempelvis för förmedlingstjänster och utbildning. Ett av utredningens uppdrag är att se över hur det kan bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

– I Sverige har Arbetsförmedlingen jobbat med 850 externa leverantörer. Det är klart att det kan ställa sina krav på bland annat uppföljning. Det finns länder som har minskat mängden och vi ska titta på vad de fått för resultat, säger Cecilia Fahlberg.

Vet du redan att du vill se färre leverantörer?
– Nej.

Vad tycker du att Arbetsförmedlingen ska ha för funktion?
– Bidra till kompetensförsörjning på olika sätt. Att bidra till en fullgod information, det vi kallar matchningen; att arbetsgivare och arbetssökande hittar varandra. Och bidra till att se till alla människor.

Är det smårattande som krävs för att nå ända dit?
– Nej.

Är det Arbetsförmedlingens uppdrag eller utförandet av det som man behöver titta på?
– Uppdraget. Arbetsförmedlingen består av en stor mängd kompetenta och engagerade medarbetare, det är styrningen man måste titta på.

Enligt Arbetsförmedlingens egna mätningar använder 28 procent av arbetsgivarna den vid rekrytering, 16 procent av de arbetssökande har fått information om jobbet den vägen.

Arbetsförmedlingens mål är att till 2021 vara det självklara valet för alla som söker jobb eller arbetskraft. Är det rimligt?
– Det är en fråga vi får fundera kring. För att man ska hitta varandra i matchningen är det ju viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare har fullgod information.

Alternativet skulle vara att fokusera helt på dem som står långt från arbetsmarknaden. De utgör en allt större del av de arbets-sökande. Hur tänker du runt det?
– I dag prioriterar man ju dem som står längst ifrån, säger Cecilia Fahlberg.

Hon konstaterar att undersökningar visar att Arbetsförmedlingen inte lockar vare sig arbetssökande eller arbetsgivare i tillräcklig grad.

– Då kan man gå två vägar; jobba efter dagens strategi att man ska bli relevant för alla, eller säga att Arbetsförmedlingen ska fokusera på dem som har det allra svårast. Var vi hamnar där, det är vi långt ifrån i dag.

En lösning för att få ut dem som står långt från jobb i arbete som ofta lanseras nu är ju att sänka lönerna. Vad säger du om den metoden?
– Det är en lönefråga och lönefrågor kommer jag inte gå in i. Det är en tydlig avgränsning.

Men det skulle kunna vara en arbetsmarknadspolitisk lösning att införa vissa kategorier av jobb?
– Jag kommer inte föreslå någon arbetsmarknadspolitisk lösning som går in på lönebildning. Det kan jag säga väldigt tydligt, även om jag kan vara svävande i andra delar.

Subventioner

Snårskog av lönestöd ska ses över

• Vid sidan av Cecilia Fahlbergs utredning ska även lönestöden ses över. De ska bli enklare och färre.

• I dag finns tolv olika lönestöd, alltså subventionerade anställningar för personer som varit arbetslösa under lång tid. De upplevs som krångliga av såväl arbetslösa som arbetsförmedlare och arbetsgivare. Därför tillsätts nu en utredning som ska föreslå hur de kan förenklas.

• Lönestöden har ökat kraftigt sedan åren före finanskrisen. Under 2006 och 2007 hade i genom-snitt runt 37 000 personer lönestöd. I fjol var siffran 60 000. Stöden riktar sig till ungdomar, nyanlända eller personer som varit sjukskrivna länge. Ny-startsjobben är vanligast. Översynen ska vara klar senast den 31 augusti 2017.