G÷TEBORG 2016-01-18 Tillverkning av lager vid SKF:s fabrik i Gˆteborg. Foto: Bjˆrn Larsson Rosvall / TT / Kod 9200

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

120 000 industrijobb har försvunnit på tio år på grund av löneökningar. Det menar näringslivet. Men det är inte bara löneökningarna som bidragit till den siffran.

LÄS OCKSÅ Industrifackens krav i avtalsrörelsen: 2,8 procent

Industrifackens krav på en löneökning i den kommande avtalsrörelsen på 2,8 procent och inställningen att konkurrenskraften och industrin klarar en sådan löneökning, möter protester från näringslivet.

”Arbetskraftskostnaderna har under flera år stigit 0,3-0,5 procent mer per år än i våra viktigaste konkurrentländer. Samtidigt har 120 000 industrijobb försvunnit de senaste tio åren”, skriver en rad branschorganisationer i en debattartikel för någon vecka sedan.

LÄS OCKSÅ Här sker förhandlingarna som styr svenska löner

Men, ställer man då frågan om hur näringslivet har räknat, blir argumentationen och redovisningen en aning diffusare.

– Nej det är inte så vi menar att det är enbart löneökningarna som ligger bakom den siffran, säger Carl Eckerdal, chefekonom hos Livsmedelsföretagen och IKEM, Innovations- och Kemiindustrin.

– Det är klart att det finns en rad andra faktorer som också påverkar utvecklingen, men löneutvecklingen är en av få faktorer parterna själva råder över, säger Carl Eckerdal.

LÄS OCKSÅ Så mycket kräver LO i avtalsrörelsen 2017

– Andra saker som utbildningsfrågor, näringslivspolitik, skatter och annat ligger på en politisk nivå som vi inte rår över, fortsätter han.

Han och näringslivets organisationer vänder sig också mot trenden med löneökningar, samtidigt som det inte motsvaras av produktivitetshöjningar på hemmaplan eller på en ökad konkurrenskraft

I tider med Brexit och nyvalde amerikanske presidenten Donald Trumps tal om protektionism och handelsrestriktioner, ser Carl Eckerdal höga lönekrav som ytterligare hinder för att utveckla den svenska exportindustrin.

– Det är två våta filtar som riskerar att drabba svensk exportindustri hårt, säger Carl Eckerdahl.

LÄS OCKSÅ Hård kritik mot industrins lönekrav

Men hur har man då kommit fram till de 120 000 försvunna industrijobben?

Jo enligt Eckerdal handlar det om en sammanvägning av alla de faktorer som påverkar exportindustrin. Och inte minst det stora internationella ägandet och svenska globala företag, som gör det möjligt att snabbt flytta produktion.

– När de fattar sina beslut om var produktionen ska ske, är det klart att en löneutveckling som är snabbare här än i jämförbara länder inte är till Sveriges fördel, säger han.

LÄS OCKSÅ ”Det blir inte lätt i förhandlingarna” – Anders Ferbe

Han varnar också för att när produktionen flyttar så betyder det att forskning och utveckling samt huvudkontor riskerar att flytta med produktionen.

– Därför är det viktigt att vi inte år efter år springer längst fram i löneutvecklingsligan, säger han.