Vinsttak i skolan

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Under tisdagen den 8 november lägger utredaren Ilmar Reepalu fram sin uppmärksammade utredning om begränsning av vinster i välfärden. Den innehåller ett förslag om att avkastningen från välfärdsverksamhet begränsas till statslåneräntan plus sju procent på det investerade kapitalet.

Förslaget bygger på en modell för vinstbegränsning som har tagits fram av företagsekonomen Joachim Landström vid Uppsala Universitet. Denna modell räknar fram en accepterad, eller tillåten, vinst från verksamheten. Om den faktiska vinsten överstiger detta belopp uppkommer det som Landström kallar för en ”övervinst”.

Arbetet har använt modellen för att räkna fram hur stora övervinster som svenska företag inom skolan sammantaget har redovisat under femårsperioden, 2010-2014. Företag som driver förskolor, grundskolor och gymnasieskolor har baserat på uppgifter från Statistiska Centralbyrån redovisat övervinster som uppgår till sammanlagt 3,4 miljarder kronor under dessa år.

LÄS OCKSÅ Reepalu bekräftar sju procents vinsttak

På vårdsidan är de redovisade övervinsterna större. Företag som har verksamhet inom primärvård, sjukhusvård och vårdhem har övervinster på nära 28 miljarder kronor. Men i det beloppet ligger även tandvården, som står för en tredjedel av sektorn men som har en lägre offentlig finansiering än övriga delar och där privata aktörer inte har ifrågasatts i den offentliga debatten.

Vinsttak i vården

 

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Ilmar Reepalus föreslag betyder inte med automatik att så stora summor skulle ha återförts till välfärden om taket funnits på plats. Många välfärdsföretag är mycket små med bara några få anställda. Som de nuvarande reglerna ser ut är det skattemässigt förmånligt för dessa individer att ta ut sin ersättning via vinst från företaget, i stället för lön.

Med vinsttaket skulle det inte längre vara lika fördelaktigt. Något som kan minska redovisade övervinster. Dessutom går det inte utifrån SCB-statistiken att särskilja vinster som kommer från eventuell verksamhet utomlands. Men även med dessa förbehåll visar beräkningarna att ett vinsttak kan leda till att miljardbelopp återförs till skolan och vården.

LÄS OCKSÅ Vänsterpartiet vinstvarnar regeringen

LO:s välfärdsutredare Kjell Rautio vill i dagsläget inte kommentera hur stora summor som skulle påverkas av vinsttaket.

– Givetvis innebär det legitimitetsproblem att skattemedel skiftas ut till privata konton. Men huvudproblemet är att vinstdriften gör att vinsten blir styråra för verksamheten, och vinst är en synnerligen dålig sådan på dessa områden, säger Kjell Rautio.

Han hävdar dessutom att den föreslagna nivån på vinsttaket från välfärdsbolag är för hög.

– Välfärden går inte att jämföra med andra marknader. Det är en kvasimarknad som i praktiken är självfinansierande via skattebetalarna och där ”priset” inte avgörs av tillgång och efterfrågan utan är fastställt, säger Kjell Rautio.

LÄS OCKSÅ Ledare: Att vinstuttag ur välfärden är stöld är fakta

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna är också kritisk till det föreslagna vinsttaket, men av helt andra skäl. Han hävdar att det skulle leda till utslagning av privata utförare.

– Många privata aktörer skulle inte kunna fortsätta, och resten skulle inte vilja ta risken. Förslaget är direkt kontraproduktivt, säger Håkan Tenelius.

Han avfärdar beräkningar av vinsttakets konsekvenser som hypotetiska och bristfälliga, eftersom de inte tar hänsyn till utslagningen och andra faktorer.

– I sammanhanget är det också mindre summor sett till att kommuner och landsting upphandlar dessa verksamheter för hundra miljarder kronor årligen. Det är genom upphandlingarna som vi sparar resurser, och det vore omöjligt utan konkurrens, säger Håkan Tenelius.

LÄS OCKSÅ Företagare för vinstbegränsning

LÄS OCKSÅ Debatt: Löfven, stöder för vinststopp i välfärden stort – IF Metallare och socialdemokrater

LÄS OCKSÅ ”Orimligt högt vinsttak” – Kommunals ordförande Tobias Baudin

LÄS OCKSÅ Facklig kritik mot vinster i välfärden