Tisdag den 8 november släpps den omtalade välfärdsutredningen som tittat på om vinster i välfärden ska regleras. Men vad handlar egentligen konflikten kring detta om? Arbetet reder ut det du behöver veta om just vinster i välfärden.

VINST1

Foto: Jessica Gow/TT

Med välfärdsverksamhet räknas vård, skola och omsorg. 2014 kostade verksamheterna i kommuner och landsting sammanlagt 720 miljarder kronor för staten. 90 miljarder gick till privata aktörer. (SCB)

Cirka 20 procent av alla förskolebarn går i en privat förskola. 15 procent av eleverna i grundskolan och drygt var fjärde gymnasieelev går i en friskola. (Skolverkets statistik). 18 procent av hemtjänsten och 19 procent av särskilda boenden för äldre drivs i privat regi.

Ungefär 35 procent av alla besök i primärvården görs hos privata vårdbolag. (Socialstyrelsen/SKL).

 

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det är den vinst privata aktörer åstadkommer i verksamheten. Skillnaden mellan vad samhället betalar genom upphandling och de kostnader bolagen har för verksamheten. Största enskilda kostnad är personal.

Enligt Dagens Samhälles sammanställning var den samlade vinsten 2015 6 miljarder kronor. De fem största vårdbolagen redovisade en samlad vinst på 1,5 miljarder för 2015, enligt Kommunalarbetaren.

 

Vinst3

Foto: Jessica Gow/TT

 I samband med Caremaskandalen, ett privat vårdbolag som 2011 vid upprepade tillfällen avslöjades för att tjäna stora pengar på underbemannade äldreboenden runt om i landet. Personalen var inte utbildad och företaget vägrade följa Socialstyrelsens ålägganden. Vinster fördes till skatteparadis och bolaget ägnade sig åt avancerad skatteplanering.

Tidigt kom debatten att handla om det rimliga i att skattefinansierad välfärd skulle generera vinster eller skulle gå tillbaka till verksamheten. Regeringen tillsatte 2014 ”Välfärdsutredningen” som presenteras den 8 november. Enligt SVT kommer den att föreslå en vinstbegränsning på 7 procent för välfärdsföretag.

 

Vinst4

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Förutom de närmast sörjande, det vill säga SKL och de privata bolagen i verksamheterna har få områden varit så tydligt partiskiljande som frågan om vinster i välfärden.

• Vänsterpartiet utmärkte sig tidigt för att vara emot all typ av vinst.

• Socialdemokraterna och de fackliga organisationerna ansåg det inledningsvis vara viktigare att diskutera kvalitet än vinsterna i sig. Idag är ”non-profit” slagordet för dagen.

• S-kongressen 2013 och LO-kongressen 2012 och årets kongress för Kommunal drev igenom en hårdare linje. Vinster ska i första hand återinvesteras i verksamheten. En liten vinst motsvarande riksbanksränta plus någon procent är rimlig.

• Miljöpartiet har gått från att acceptera vinster till att efter kongressen 2013 arbeta för att alla vinster ska återinvesteras i verksamheten.

• Från borgerligt håll och arbetsgivarorganisationerna är motstånd mot vinstbegränsningar kompakt. Svenskt Näringsliv och andra arbetsgivarorganisationer anser att reglerade vinster är ett angrepp mot hela näringslivet, ett hot mot välfärd, utveckling, mångfald som ytterst drabbar konsumenter och skattebetalare. En vinstbegränsning är närmast att betrakta som stöld. De borgerliga partierna och numera också Sverigedemokraterna delar i stort den uppfattningen och motsätter sig alla tankar på vinstbegränsningar.

 

Marcus Strömberg, vd för Academedia Foto: Anders Ahlgren/TT

Marcus Strömberg, vd för Academedia Foto: Anders Ahlgren/TT

• Henrik Borelius, vd för Attendo som ifjol hade det högsta rörelseresultatet av privata vård- och omsorgsbolag, 887 miljoner kronor, anser att de privata välfärdsbolagen alltid kommer att vara mer bevakade än kommunala. – Om vi inte sköter oss blir det ett j-a liv. Om en kommun inte sköter sig händer inte någonting, har han tidigare sagt till Norde.

• Fredrik Gren, vd på vårdföretaget Ambea med 14 000 anställda, fnyser åt utredningen som presenteras nästa vecka. – Det som har läckt ut hittills, har varit inlagor med förslag som är helt orealistiska, säger han till Sveriges radio.

• Academedias vd Marcus Strömberg har lovat att bolaget, som i somras tog steget till börsen, ska ge aktieutdelning längre fram till sina ägare. Om förbud mot vinstuttag säger han till SVT: – Man blir ju otroligt ledsen, för vi ser att allt fler föräldrar och barn väljer att gå till fristående skolor och det gör man ju av fri vilja och för att man tycker att det är bra. Och det tycker jag även att statsministern borde kunna se.

• Också Internationella Engelska Skolan introducerades nyligen på börsen. Var femte anställd uppgavs då ha tecknat aktier och börsvärdet sattes till 2,1 miljarder kronor.

• Peje Emilsson, grundare och ägare av Kunskapsskolan, som är Sveriges tredje största friskolekoncern efter Academedia och Internationella Engelska Skolan, är också han negativ till regeringens planer på vinstförbud. – Det är teoretiska funderingar som är till för att tillfredsställa ett litet parti långt ut på vänsterkanten. Det fungerar inte verkligheten och jag är övertygad om att detta är något som snart är passerat, säger till han Sveriges Radio.

 

VINST6

Foto: Tore Meek/TT

Siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, som Lärarförbundet tog fram i fjol visade att friskolor betalar sämre lärarlöner än kommunala skolor. I snitt tjänade gymnasielärare 900 kronor mindre och grundskollärare 800 kronor. Skillnaden i Stockholm var dock betydligt högre – uppemot drygt 3 000 kronor.

Men samtidigt berättar behöriga lärare som DN talat med att det går att få upp lönen mer hos privata skolföretag.

2015 visade en undersökning från Sveriges Företagshälsor och Svenskt kvalitetsindex, Jobbhälsobarometern, att lärare i friskolor trivs bättre på jobbet, liksom anställda inom privat driven vård- och omsorg.

Men en ny undersökning från fackförbundet Kommunal visar på sämre villkor och lägre löner för anställda inom privata vård- och omsorgsbolag. Grundlönen för undersköterskor och vårdbiträden kan variera med flera tusenlappar mellan kommunal och privat sektor.

Tidningen Kommunalarbetaren har vid sin senaste granskning av välfärdsbolagen intervjuat tre anställda på privata företag. De anser att vinsterna borde begränsas och att de anställda ska få ta del av kakan.

 

Ilmar Reepalu. Foto: Henrik Montgomery/TT

Ilmar Reepalu. Foto: Henrik Montgomery/TT

8 november presenteras regeringens redan omstridda välfärdsutredning som gjorts på uppdrag av Malmös tidigare kommunalråd, socialdemokraten Ilmar Reepalu. Därefter ska de borgerliga oppositionspartierna bjudas in till samtal.

Det är upp till regeringen hur den vill gå vidare med utredningen och bestämma om en eventuell proposition till riksdagen. Det finns i dag ingen politisk majoritet i riksdagen att driva igenom vinstförbud.

Linda Flood
Anders Lignell

LÄS OCKSÅ Företagare för vinstbegränsning

LÄS OCKSÅ Debatt: Löfven, stöder för vinststopp i välfärden stort – IF Metallare och socialdemokrater

LÄS OCKSÅ ”Orimligt högt vinsttak” – Kommunals ordförande Tobias Baudin

LÄS OCKSÅ Facklig kritik mot vinster i välfärden