AVESTA 2016-08-20 Miljˆpartiets sprÂkrˆr Isabella Lˆvin sommartalar i Avesta p lˆrdagen. Foto Ulf Palm / TT / Kod 9110

Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete samt klimat och vice statsminister. Foto Ulf Palm/TT

Facket räknar med att det nya klimatavtalet ska ge fler jobb. Samtidigt krävs starka sociala skyddsnät för att mildra effekterna av omställningen.

På med gröna hjälmar för klimatet! Inga jobb på en död planet! Rättvis omställning! Världsfacket Ituc har blivit en röst att räkna med i FN:s klimatförhandlingar.

I klimatavtalet som klubbades i Paris och som träder i kraft 4 november omnämns det som facket krävt – en rättvis omställning.

Det kan handla om att stötta och omskola anställda i branscher vars produkter blir ”strandade” när världen vänder ryggen åt fossilt.

– Den omställning som måste ske kommer att drabba oerhört många arbetare. Hela omställningen måste ske på ett schyst sätt med starka sociala skyddsnät för att öka acceptansen för klimatavtalet, säger Ulf Jarnefjord, regionalt skyddsombud på Transport i Göteborg.

Genom åren har han varit på flera klimatmöten, ofta för internationella Transportfacket. Ett aktivt fack då transporter är en stor del av utsläppsproblemet. Om lite mer än en vecka reser han till klimatmötet i Marrakesh i Marocko där världens länder ska diskutera vägen framåt med ett nytt klimatavtal på plats.

På agendan står kontrollfunktioner, som en likvärdig och transparent utsläppsrapportering, och de utlovade hundra miljarder dollarna årligen till klimatåtgärder i utvecklingsländer.

På plats i Marocko finns också klimatminister Isabella Lövin (MP).

– Den största utmaningen är att vi inte får förlora den positiva kraft som kom med Parisavtalet. Vi måste jobba snabbt för att få en regelbok på plats. På sikt måste ambitionen höjas. Ländernas åtaganden landar nu på runt tre grader snarare än 1,5 grader, säger hon.

Klimatavtalets pelare är att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader men att länderna ska sträva efter 1,5 grader.

Transports Ulf Jarnefjord önskar en rejält höjd ambitionsnivå när det gäller åtagandena. Det är, förutom solidaritet med utvecklingsländer och en rättvis omställning, fackets tyngsta krav. Under mötet i Marrakesh kommer fackrörelsen trycka på att den rättvisa omställningen måste in i varje lands handlingsplan för att förverkliga klimatavtalet.

– Många är oroliga för sina jobb. När vi fick trängselskatt här i Göteborg och försäljningen sjönk med 30 procent på en bensinstation kom funderingar på varsel. Då är det svårt för mig att säga ”det här är bra för klimatet” när det är taskig a-kassa, säger Ulf Jarnefjord.

Exakt hur arbetsmarknaden påverkas är för tidigt att säga, påpekar klimatministern. Den klimatproposition som ska styra Sveriges arbete bygger på arbetet i den partiöverskridande miljömålsberedningen. Till år 2045 ska utsläppen i landet minska med 85 procent och transportutsläppen ska ner med 70 procent, enligt beredningens förslag. Men det blir inte fokus på arbetsmarknad.

– Vi kommer att hålla propositionen så strikt och koncis som möjligt och behandla det som har med klimatåtaganden att göra. Det som blir följden behandlar vi på de olika departementen, säger hon och tillägger att Sverige har en väl utvecklad arbetsmarknadspolitik.

LO:s sakkunniga i miljömålsberedningen, Johan Hall, lyfter Sverige som ett föregångsland med närmast fossilfri elproduktion och en relativt klimatsmart industri. Många länder har en tuffare resa framför sig med betydande omställningskostnader som måste fördelas rättvist.

– I Polen sysselsätter kolindustrin många människor. Samtidigt är det sociala skyddsnätet svagt och facket har inte vunnit gehör för en rättvis omställningspolitik. Då är det svårt att få bred opinion för fossilfrihet, säger han.

Trots viss oro pekar alla som Arbetet pratar med på att klimatomställningen på det stora hela skapar fler jobb. Isabella Lövin lyfter Sternrapporten från 2007 som varnade för en kraftigt minskad tillväxt om vi inte agerar.

Miljömålsberedningens tidigare ordförande Anders Wijkman stod i fjol bakom en rapport från Romklubben som uppskattar antalet nya jobb i Sverige till hundra tusen om vi går över till en så kallad cirkulär ekonomi.

– En ekonomi som återvinner, återanvänder, reparerar, underhåller och där produkterna har längre livslängd och är designade för att kunna återvinnas är mer arbetsintensiv än att producera nytt hela tiden, säger han.

Ny teknik ska minska utsläppen

Industrin: SSAB, LKAB och Vattenfall undersöker hur vätgas kan ersätta kol som energikälla i stålproduktion för att minska utsläpp. Miljömålsberedningen lyfter också avskiljning och lagring av koldioxid, CCS-teknik, som en möjlig åtgärd. I senaste budgeten lades 35 miljoner på minskade processutsläpp och innovation i industrin.

Transport: Regeringen vill att Sverige blir ”ett av världens första fossilfria välfärdsländer” med fossilfri fordonsflotta. Regeringens Klimatkliv ska stötta initiativ inom bland annat biogas och el. Isabella Lövin öppnade nyligen för ett EU-förbud mot bensinbilar år 2030. Ett liknande förslag har lagts fram i Tyskland.

Klimatavtalet – oväntat snabb process

• Var tänkt att träda i kraft år 2020 – men processen gick snabbare än väntat.
• 84 av de 197 länder som skrivit under avtalet har nu ratificerat det.
• Avtalet börjar gälla 4 november för de 84 länderna.
• De två största utsläpparna USA och Kina har ratificerat.
• I Sverige röstade alla partier utom SD ja till ratificering.
• Ländernas åtaganden går utöver klimatavtalet och är inte bindande.
• Ländernas åtaganden sträcker sig oftast fram till 2030, men planerna ska revideras vart femte år.
• Sverige omfattas av EU:s klimatåtagande på 40 procent minskade utsläpp till 2030.
• En bördefördelning mellan EU-länder ska göras.