Grafik: Arbetet. Klicka på grafiken för att se den större.

ARBETET GRANSKAR. De anställdas röst är oftast manlig. Bara drygt en fjärdedel av de fackliga representanterna i storföretagens styrelser är kvinnor, visar Arbetets granskning. Det är sämre än företagens egna ledamöter.

LÄS OCKSÅ ”Inte lätt för tjejer att komma fram” – arbetstagarrepresentanter om jämställdhet

De fackliga männen dominerar styrelserummen. Endast 28 procent av arbetstagarnas representanter är kvinnor, visar Arbetets genomgång av de tjugo svenska företag med flest anställda i landet.

– Det är en förvånansvärt låg siffra. Här får vi sannolikt en risk för att männens intressen tas tillvara mest, säger Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright som jobbar för ökad mångfald på ledande positioner i näringslivet.

Siffran kan jämföras med hur det ser ut bland de stämmovalda ledamöterna i de 20 företagen. Här är 35 procent kvinnor. Facket är alltså sämre än företagen på jämställdhet i det här hänseendet.

Tidigare i höst kom lagförslaget som säger att 40 procent i börsbolagens styrelser måsta vara kvinnor. I dag ligger siffran på runt 32 procent När det gäller de fackliga representationen intar politikerna en mjukare hållning. Facken uppmanas eftersträva en ”jämn könsfördelning” genom samråd. Den nya lagen gäller för fackens del inte bara börsbolag utan alla bolag där facken har rätt att utse representanter.

Arbetets granskning av de 20 största bolagen visar att steget till jämställdhet är långt. Amanda Lundeteg anser att arbetstagarrepresentanterna om några bör spegla verkligheten så som den ser ut på arbetsplatserna.

– Facken pratar sig ofta varma för de här frågorna, men det är tydligt att de inte sopat rent framför egen dörr.

I flera av företagen som Arbetet tittat på finns en klar underrepresentation av kvinnor. På Postnord, där staten är majoritetsägare, är var tredje anställd kvinna, men alla tre ordinarie arbetstagarrepresentanter är män och bara en av tre suppleanter är kvinna. Och trots att en fjärdedel av de anställda på Volvo Cars är kvinnor är samtliga fem arbetstagarrepresentanter i styrelsen män.

Utbildningsföretaget Academedia sticker ut; trots att lejonparten av medarbetarna är kvinnor har Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet utsett tre män till posterna.

De kvinnodominerade välfärdsföretagen Attendo och Ambea, som vardera har 14 000 anställda, har båda två kvinnliga ordinarie ledamöter från Kommunal.

– För Kommunals del är det viktigt att alla förtroendevalda uppdrag speglar medlemskåren. Vår utmaning är att spegla även etnisk mångfald, här har vi inte lyckats, säger Johan Ingelskog, enhetschef på Kommunal.

Ska kvinnor få fackliga styrelseplatser även på mansdominerade arbetsplatser?
– Ja, även om de bara utgör 10 procent så behöver de representation. Då är 30 procent en rimlig fördelning i en styrelse för att det underrepresenterade könet ska synas, säger han.

Grafik: Arbetet. Klicka på grafiken för att se den större.

Med rollen som arbetstagarrepresentant kommer inflytande och ansvar. En ordinarie ledamot har samma befogenheter och skyldigheter som övriga i företagets styrelse.

Även om facken centralt har jämställdhetsmål är nomineringarna till företagsstyrelser ofta lokala eller regionala processer som kan hamna utanför radarn.

Men när LO nominerar till styrelser då är det fifty, fifty som gäller, betonar andre vice ordförande Berit Müllerström.

– Det är inte bra att det ser ut så här. Vi kan påverka, men vi överprövar inte förbundens egna beslut. De speglar ofta den extremt könsuppdelade arbetsmarknaden vi har. Men jag tycker att det är självklart att varje förbund försöker hitta både kvinnor och män, säger hon.

PTK poängterar tvärtom att organisationen inte fått i uppdrag att driva jämställdhetsfrågan, det är upp till tjänstemannaförbunden själva. LO:s Berit Müllerström hade gärna sett större jämställdhetsfokus hos PTK.

– Alla organisationer behöver lyfta frågan eftersom hälften av befolkningen är kvinnor.

För de tjugo företag som Arbetet tittat på har både Byggnads och IF Metall bara utsett manliga ledamöter och suppleanter i styrelser.

– Det förvånar mig inte, men sedan kan man tycka att det inte är bra. Vi jobbar för att öka andelen kvinnor i branschen från 1 till 5 procent, säger Ola Olsson, enhetschef på Byggnads.

IF Metall har ett mål på 30 procent kvinnor på ledande poster, men det styr inte de lokala valen.

– Där är det ofta män som sitter i klubbstyrelser och det är ofta de som väljs till företagens styrelser. Många har suttit länge vilket också för mycket positivt med sig, säger IF Metalls utredare Aleksandar Zuza.

Han påpekar att IF Metall jobbar för att få fram kvinnor snabbare i sin interna organisation.

– Det borde i slutänden leda till fler kvinnor som arbetstagarrepresentanter.