STOCKHOLM 2016-03-31 Fr v: Anders Ferbe, fˆrbundsordfˆrande IF Metall, Per-Olof Sjˆˆ, fˆrbundsordfˆrande GS, Martin Linder, fˆrbundsordfˆrande Unionen, Hans-Olof Nilsson, fˆrbundsordfˆrande Livs, och Ulf Bengtsson, fˆrbundsordfˆrande Sveriges, d facken och arbetsgivarna p torsdagskv‰llen hÂller presstr‰ff i Stockholm med anledning av medlarnas slutbud i industrifˆrhandlingarna. Foto: Christine Olsson / TT / Kod 10430

Anders Ferbe. Foto: Christine Olsson/TT

LO-facken kräver 2,8 procent, men ett fast krontal till potten på 672 kronor för dem med lägre lön än 24 000 kronor. Det gäller även LO-facken inom industrin, men krontalet finns inte med i den plattform de har gemensamt med industrins tjänstemän.

LÄS OCKSÅ Så mycket kräver LO i avtalsrörelsen 2017

Under fredagen presenterade både LO och Industrifacken nivån på sina lönekrav inför avtalsrörelsen. 2,8 procent är beskedet från båda. Men LO:s låglönesatsning innebär att man överger procenten för dem med lägre löner och i stället kräver ett fast belopp på 672 kronor till potten för alla som tjänar under 24 000 kronor. I industrifackens gemensamma krav finns däremot en individgaranti som innebär en löneökningen på minst 460 kronor för var och en.

Skillnaden beror på att Unionen och Sveriges Ingenjörer, tjänstemannafacken inom industrin, inte vill ha LO-konstruktionen. Däremot kommer industrins LO-fack – IF Metall, GS och Livs – att kräva 672 kronor till potten för lågavlönade.

När LO-samordningen presenterades förra veckan betonades förhoppningen att industrin ska sätta ett märke, alltså en lönenorm för övriga förbund, med både procent och krontal för de lågavlönade.

Tidigare har förbund med låga löner fått byta bort annat i sina avtal för att få del av särskilda lönesatsningar, för att hålla kostnadsökningarna inom den procentuella ökning som industrin förhandlat fram. Med en särskild krontalsnorm vill man komma bort från detta.

LÄS OCKSÅ Industrifackens krav för avtalsrörelsen 2017

IF Metalls ordförande Anders Ferbe tror att en sådan märkessättning är möjlig trots att inte alla fem industrifack driver låglönesatsningen.

– Vår ambition är att försöka klara av en märkessättning som innebär både procentsats och krontal på arbetarsidan, säger han.

– Det kommer inte bli lätt, det ska gudarna veta. Men vi ska försöka så gott vi kan. Klarar vi det innebär det så ohyggligt mycket för till exempel Hotell och restaurang som då kan få ett krontalspåslag utan att behöva betala med avtalsförsämringar.

Han menar att ett sådant märkessättande är möjligt i och med att gränsen för låglönesatsningen ligger relativt lågt i år, vid en lön på 24 000 kronor. Han anser att tidigare brytpunkter legat så högt att krontalet inneburit för höga procentuella krav på avtalsområden med låga löner.

– Då har vi sagt att det är omöjligt för oss att kunna leverera krontalsmärke med så hög brytpunkt, säger han.

LÄS OCKSÅ Klart med en LO-samordning

Själva kravet på 2,8 procent är på samma nivå som förra årets lönekrav från industrifacken. Anders Ferbe hänvisar till Sveriges ”enorma omvärldsberoende” när han motiverar att kravet inte är högre än förra året trots att facken talar om en positiv utveckling för industrin.

– Vi ser en påtaglig osäkerhet, säger han och hänvisar till läget i Nordamerika, Latinamerika och Asien.

Nu ska varje LO-förbunds avtalsråd godta samordningens krav och sedan kommer själva förhandlingarna igång.

– Det är alltid väldigt tufft, det är alltid ohyggligt hårt i avtalsförhandlingarna inom industrin. Det kommer inte vara någon skillnad den här gången. Nu har vi den ingrediensen också att de är väldigt irriterade på låglönesatsningen på arbetsgivarsidan, säger Anders Ferbe om vad som väntar.

LÄS OCKSÅ Knäckfrågorna i LO skjuts på framtiden