IMG_0892

Martin Linder, ordförande Unionen. Foto: Anders Lignell

Den nya digitalt styrda plattformsekonomin där handel med tjänster och varor byggs kring appar kommer att ställa helt nya krav på arbetslivet, regelverk och inte minst fackföreningsrörelsens sätt att arbeta.

Fackförbundet Unionen darrar inte på manschetten utan hävdar i en ny rapport att vi bara står i början av en ekonomisk-politisk revolution, med lika stor betydelse som de stora industriella revolutionerna. Det är hög tid att fundera över hur fackligt arbete ska bedrivas.

– Hur ska vi anpassa arbetslivet i en framtid när begrepp som löntagare och arbetsgivare suddas ut, vi inte heller har en fysisk arbetsplats och kanske inte ens vet vem som är uppdragsgivaren, sade Unionens ordförande Martin Linder när rapporten ”Plattformsekonomin och den svenska partsmodellen” presenterades.

– Vi måste kunna möta en arbetsmarknad och ett näringsliv i förändring, annars riskerar en växande del av arbetsmarknaden att bli oreglerad, fortsatte han.

För något år sedan talades det om delningsekonomi. Appar på nätet gjorde det möjligt för var och en att erbjuda sina tjänster, klipp min gräsmatta, så får du min gamla cykel – en sorts sörgårdsidyll där tekniken gör det möjligt att dela på saker och tjänster.

Men mycket snabbt har det vuxit fram multinationella jättar, där vi kanske känner igen taxibolaget Uber eller bostadsdelningstjänsten Airbnb. Multijättar som utifrån en app blivit mellanhanden mellan uppdragsgivare och uppdragstagare, erbjudande av tjänster och varor.

Allt fler svenskar använder sig redan i dag av möjligheten att ge eller få uppdrag via den typen av tjänster. De stora pengarna tjänar mellanhänderna som styr appen och också kan bestämma villkoren.

– Än så länge är det i första hand tjänste- och varusektorn som berörs och alla de människor som jobbar inom dem och inte tillverkningsindustrin. Men ingen vet hur det ser ut om tio år, vilka möjligheter tekniken skapat då, säger Unionens utredare Fredrik Söderqvist, som tagit fram rapporten.

I Sverige har vi vant oss vid en ordnad arbetsmarknad med parter som gör upp om lön, schema, arbetsmiljö och kring partsförhållandet har regelverken byggts. Det kallas den svenska modellen. Men när till exempel Uber drog igång i Sverige ställdes villkoren på ända, när de sökte konkurrensfördelar genom att hävda att regelverken inte gällde dem.

En dyr läxa för hittills ett 80-tal taxichaufförer som dömts för olaglig taxiverksamhet och skattebrott. Uber själva tvådde sina händer.

Men här finns ändå en stor utmaning och möjlighet, menar Unionen. En ekonomi och företagsamhet i förvandling kräver nya regler och det är hög tid för facken att ta upp frågorna.

– Vi i Unionen har inte alla svar, men ser förändringen komma och vill att fler ska fundera över hur vi skapar ett framtida hållbart arbetsliv genom kollektivavtal, säger Martin Linder.

Han ser till exempel att Unionen som organisation kan komma att behöva öppna sig för fler grupper än de traditionella löntagarna, som han tror snart är ett minne blott.

– Vi kommer att se löntagare som på samma gång är egna företagare som får uppdrag via en app. De behöver också hållbara avtal och skälig ersättning, säger Martin Linder.