Då hoppar ungdomar av gymnasiet

Högutbildades barn brukar generellt klara sig bättre i skolan än barn till lågutbildade. Men tonåringar löper mycket större risk att hoppa av gymnasiet om föräldrar eller grannar inte kan visa att deras högskoleutbildning varit till nytta, visar en ny studie.

Om föräldrarna — trots akademiska betyg — inte kan försörja sig ökar sannolikheten för att deras barn inte ens kommer att slutföra gymnasieskolan. Samma sak om många andra i bostadsområdet är i samma situation, visar en studie gjord av en forskartrio vid Göteborgs och Karlstads universitet.

– Idén kom när min man och jag åkte taxi med en förare från Mellanöstern som var utbildad ingenjör. Han önskade att hans barn skulle arbeta i vården men deras svar var ”det är skit samma, vi kommer ändå att sluta som städare”. Kanske hade han indirekt förmedlat sin syn på hur samhället ser ut, säger Torun Österberg, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Hon och hennes kolleger följde upp drygt 30 000 ungdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den fjärdedel som hade invandrade föräldrar hade i högre grad upplevt arbetslöshet och försörjningsstöd i familjen.

Forskarna kunde belägga att föräldrarnas svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden hade stor betydelse. En tonåring med en högutbildad men arbetslös förälder löpte lika stor risk (cirka 25 procent) att hoppa av gymnasiet som en tonåring med en lågutbildad men självförsörjande förälder.

Forskarna fann också att grannskapet påverkar kraftigt. En tjej med svensk bakgrund och en ensamstående, lågutbildad mamma med försörjningsstöd löper en 20-procentig risk att hoppa av gymnasiet. Risken ökar till hela 60 procent om det bor många högutbildade arbetslösa i området. Motsvarande kurva för en kille går från 30 till 50 procent.

– Det blir enorma effekter, med enorma kostnader för samhället. Vi kan inte gå in med punktinsatser i skolan i tron att problemet löses där. Det handlar också om integrationen på arbetsmarknaden. Tror man att man ska bli diskriminerad på arbetsmarknaden så är det svårt att motivera sig, säger Torun Österberg.

Anna Lena Wallström/TT

Mer om studien

• Studien omfattar 30 514 ungdomar i de tre storstadsområdena. Ungdomarna var födda 1985 och följdes upp åren 2001—2006.
• Vid 21 års ålder hade 17 procent av killarna och 14 procent av tjejerna fortfarande inte avslutat gymnasiet. Beroende på ursprung varierade andelen utan slutbetyg stort, från 7 till 46 procent.
• Andelen ungdomar i undersökningen som haft försörjningsstöd i familjen låg i snitt på 10 procent. Bland dem med svensk bakgrund och högutbildad förälder var andelen 1 procent, bland dem med utländsk bakgrund och högutbildad förälder var andelen 30 procent.

Källa: Göteborgs universitet och forskningsartikeln ”Why do some young adults not graduate from upper-secondary school? On the importance of signals of labour market signals”, publicerad i Scandinavian Journal of Educational Research.