STOCKHOLM 20160317 Facken inom industrin hÂller presstr‰ff med anledning av det mycket komplicerade l‰get i avtalsfˆrhandlingarna. FrÂn v‰nster Anders Ferbe frÂn Metall, Per-Olof Sjˆˆ frÂn GS, Camilla Frankelius frÂn Sveriges Ingenjˆrer, Martin Linder frÂn Unionen och Hans-Olof Nilsson frÂn Livs. Foto: Christine Olsson / TT / Kod 10430

I våras tog Sveriges Ingenjörer och Unionen strid mot Almega gällande tjänstepensionen, men det fick skjutas på framtiden. Nu är man redo för en ny strid. På bilden: Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer och Martin Linde, ordförande Unionen. Foto: Christine Olsson/TT

Företagens motstånd mot flexpension riskerar att ge de anställda lägre pension­. Unionen är redo för en ny strid i nästa års avtalsrörelse. 

LÄS OCKSÅ Almega hindrar kamp för flexpension

Omkring 800 arbetsgivare inom medie- och IT-branschen saknar kollektivavtal. Då har Annelie Giselson, pensionsexpert på Unionen i Stockholm, bara räknat de företag där Unionen har minst fem medlemmar.

Med sin speciella kultur, i många fall präglade av amerikanska ägare, har IT-företagen inte mycket till övers för facket. Så när Annelie Giselson tar upp pensionsfrågor med dem kommer svaret snabbt: ”Vi har redan tjänstepension och försäkringar för våra anställda”.

De pensionssystem företagen sedan visar upp är en rik flora av olika premier, åldersgränser och villkor. Men de har ett gemensamt, enligt Annelie Giselson: De kostar.

– En pensionslösning för 50 eller 100 anställda kan aldrig göras lika billig och rationell som den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP med 2,7 miljoner sparare.

Här finner Annelie Giselson ett av de tyngsta argumenten i sin kamp med de avtalslösa företagen. Om förvaltaren tar 1,5 procent i årlig avgift äter avgifterna upp 45 procent av pensionskapitalet under ett arbetsliv. Vid en avgift på 0,13 procent (som pensions-bolaget Alecta tar för att förvalta ITP) slukar avgifterna bara 5 procent av pensionen.

– Som arbetsgivare vill du rimligen att det du betalar in till den anställdes pension verkligen blir pension i slutänden, resonerar Annelie Giselson.

– Det händer att företag betalar in mer för privat tjänstepension än de skulle ha gjort med ITP – men att den anställde ändå får ut mindre pension.

LÄS OCKSÅ Därför bråkar Almega och facken om flexpension

En annan invändning är att de anställda ”inte vill ha tjänstepension”. Att de föredrar högre lön i stället. Argumentet är identiskt med det som Almega använde mot kraven på så kallad flexpension i avtalsrörelsen 2016: ”Låt de anställda själva välja om de vill ha högre lön eller högre pensionsinbetalning”.

– Den där diskussionen skulle jag vilja ta med Anna-Karin Hatt, utropar Annelie Giselsson, som syftar på Almegas vd. Om vi hade fått in flexpension i avtalen med Almega skulle varje anställd varit garanterad en viss avsättning till pensionen. Utan flexpensionen är den anställda inte garanterad någon löneökning alls.

Att använda en del av utrymmet för löneökning till flexpension blir i praktiken en så kallad individ-garanti – en löneökning som alla får del av, låt vara att den betalas ut när man är gammal. Det ogillar Almega, som vill att all lönesättning ska vara individuell. Kanske är det här Almegas motstånd mot flexpension har sin grund, funderar Annelie Giselson.

Ett annat Almegaargument är att ju större pensionsavsättningar som är obligatoriska enligt kollektivavtal, desto dyrare framstår de för företagen.

Annelie Giselson befarar att arbetsgivare som i dag tillhör Teknikföretagen, där flexpensionen byggs ut steg för steg, ska reagera och kanske byta arbetsgivarorganisation när de får billigare avtal i Almega.

– Å andra sidan kan Almegaföretag få svårare att värva medarbetare om de stämplas som sämre, snålare arbetsgivare.

Unionen och Sveriges Ingenjörer varslade i våras om strejk för närmare 10 000 medlemmar för att sätta tryck bakom sitt krav på flexpension. För Unionen skulle strejken bli historisk: Förbundet, som bildades 2008, hade aldrig varit i strejk.

Almega hävdade dock att strejken var olovlig – och i sista stund gav Arbetsdomstolen (AD) arbets-givarna rätt i ett interimistiskt beslut.

– När beskedet från AD kom stod jag utanför SVT, där våra medlemmar var uttagna i konflikten, säger Annelie Giselson. Luften gick ur mig, och jag tror alla i Unionen Stockholm kände det samma.

– Men varslet var inte förgäves.  Nu vet vi att vi klarar en strejk organisatoriskt. Inför avtalsrörelsen 2017 är vi rustade.