STOCKHOLM 20160317 Facken inom industrin hÂller presstr‰ff med anledning av det mycket komplicerade l‰get i avtalsfˆrhandlingarna. Anders Ferbe, fˆrbundsordfˆrande fˆr IF Metall. Foto: Christine Olsson / TT / Kod 10430

Anders Ferbe. Foto: Christine Olsson/TT

ARBETET DEBATT. För att stödja ett industriklimat som kännetecknas av innovationer, framgång och konkurrenskraft bör politiken stärka den nationella finansieringen av lärande i arbetslivet. Det skriver Anders Ferbe, IF Metall. 

Framtidens industriarbete. Det är temat på IF Metalls kongress i maj 2017. Som fackförening har vi inte bara ansvaret att försvara medlemmarnas jobb, löner och arbetsvillkor. Det är lika viktigt för oss att se framåt, bakom nästa hörn. Vad krävs för att svensk industri ska fortsätta vara framgångsrik och konkurrenskraftig?

Svaret stavas naturligtvis innovationer och utveckling. Digitalisering och robotisering är inga modeord för industrin. De är ett faktum. Vi ser det på arbetsplatserna, där människor och maskiner samverkar i produktionen. Och vi ser det i vardagen: Varje gång vi kollar vädret, nyheterna eller våra vänners statusar i den smarta telefonen.

Betyder det att industriarbetaren har spelat ut sin roll? Att hela framtidens teknikutveckling kommer att skötas av ingenjörer – och produktionen av robotar?

Nej, tvärtom. Tron på fullständig automation är i grunden felaktig. Även i framtidens fabriker kommer det att finnas människor. De kommer att vara välutbildade och ha delvis andra arbetsuppgifter än i dag.

Det är när arbetarens yrkesskicklighet möter ingenjörens som de riktigt nydanande teknikinnovationerna blir till. I digitaliseringens och robotiseringens tidevarv är alla industrier som vill hänga med i utvecklingen beroende av praktiska teoretiker och teoretiska praktiker.

Olika kompetenser behöver smälta samman för att finna nya tekniska lösningar som å ena sidan spränger gränser för vad som tidigare varit möjligt – å andra sidan förmår att vara applicerbara och användarvänliga.

Det visar inte minst erfarenheterna från projektet Flaggskeppsfabriken, som kartlagt åtta globalt framgångsrika industriföretag som bedriver tillverkning i Sverige. Görandet och lärandet förutsätter varandra. Försvinner görandet, så försvinner också lärandet.

I ett industriklimat som förenar handen med tanken sker ständigt nya innovationer. Och där finns frön till morgondagens succéprodukter. Alla framgångssagor börjar med en idé och ett utförande.

Hur kan då politiken vara med och stödja ett industriklimat som kännetecknas av innovationer, framgång och konkurrenskraft? Grunden är naturligtvis att skapa förutsättningar för industriell yrkesutveckling. Det är livsnödvändigt för både industriföretagen och de anställda.

Företagens framgång är beroende av att de anställda vid varje givet tillfälle har rätt kompetens för de arbetsuppgifter som ska utföras. På samma sätt är de anställdas trygghet beroende av att de har uppdaterade kunskaper inom ny teknik. Det kräver gedigen grundutbildning, ständig fortbildning och möjligheter att omskola sig flera gånger under ett arbetsliv. Både utbildningssystemet och studiefinansieringen behöver uppmuntra livslångt lärande.

IF Metall välkomnar regeringens ambition att stärka teknikämnet med 200 garanterade undervisningstimmar i grundskolan. Det är viktigt för att fler unga ska våga välja tekniska utbildningar. Dessutom behöver fler tekniklärare utbildas och få kompetensutveckling i digital teknik.

Fack, näringsliv, kommuner och utbildningsanordnare har redan ett framgångsrikt samarbete kring Teknikcollege – en gemensam kvalitetsstämpel på tekniskt inriktade gymnasieutbildningar som ökar deras attraktionskraft. Nu är det dags att även börja samverka kring en effektiv validering och yrkesutveckling på arbetsplatserna som svarar mot personalens och företagens behov.

Då krävs insatser från staten. Vi vill se en stärkt nationell finansiering av lärande i arbetslivet, alltså arbetsplatsförlagd yrkesutveckling, som styrs lokalt och regionalt.

Sverige har allt att vinna på framtidens industriarbete – och IF Metall organiserar framtidens industriarbetare. När den tekniska utvecklingen går allt fortare blir de anställda i industrin allt viktigare. Människor är inte maskiner, men människor behövs för att plocka det bästa ur maskinerna.

Framtidsutsikterna för den svenska industrin är mycket goda. Det förutsätter dock att yrkesskickliga industriarbetare får vara med och förädla den.