Flera av Emil Fläcks kompisar har flyttat till Stockholm, men det vill han inte. Han tycker att Stockholm är alldeles för påfrestande och han beskriver sig som en ”bykille”. Foto: Linda Axelsson

Snickare, grävmaskinister och personliga assistenter. I glesbygdskommunen Vansbro har företagen svårt att få personal. 21-årige Emil Fläck har stannat i Dalarna. Men många av hans kompisar har flyttat.

LÄS OCKSÅ Arbetsförmedlingen lämnar glesbygd

Fyra dagar efter anställningsintervjun packade Emil Fläck en luftmadrass och en mikrovågsugn i bilen för att flytta till ett jobb i Vansbro. Det var ett år sedan nu.

– Jag trivs bra. Det är härligt folk på jobbet – många ungdomar, säger han.

Redan första dagen på lunchen ordnade hans arbetsgivare så han kunde titta på en lägenhet. Och efter arbetsdagens slut skrev han kontrakt på den.

Emil Fläck arbetar på Lyko, som säljer hårvårds- och skönhetsprodukter. I början gjorde han i ordning beställningar som skickas till kunder. Nu tar han emot leveranser som kommer med lastbil.

Flera av hans kompisar har flyttat till Stockholm, men det vill han inte. Han tycker att Stockholm är alldeles för påfrestande och han beskriver sig som en ”bykille”. Han är 21 år och vet inte riktigt vad han ska göra i framtiden. Han kan tänka sig att bo kvar i Vansbro, men kanske börjar han studera.

Globaliseringen och flytten till stora städer skapar arbetskraftsbrist i glesbygden och på mindre orter. Det spår Arbetsförmedlingen i en rapport. I glesbygdskommunen Vansbro är det redan verklighet. Arbetslösheten är låg och företagen har svårt att hitta personal till de lediga jobben.

Lyko ligger centralt i Vansbro. Företaget har vuxit mycket snabbt de senaste åtta åren till följd av en lyckad satsning på e-handel. Från början var det en frisersalong. I dag har företaget 400–500 anställda runtom i Sverige i butiker och frisersalonger. En stor del av de anställda finns i Vansbro, som är centrum för näthandeln.

– Framgången beror på att personalen gör ett bra jobb och den beror på tur och tajming. Vi startade e-handeln vid rätt tidpunkt, säger Rickard Lyko.

Det var hans farfar som startade frisersalong. Han själv har drivit fram den stora expansionen av företaget de senaste åren. Häromveckan anställde företaget elva personer och Rickard Lyko tror att företaget kommer växa med runt 30 procent i år.

– Det är superkul och det är roligt att ligga här i Vansbro och skapa jobb, säger Rickard Lyko.

Kommunens näringslivschef Oskar Lundgren ser en blomstrande arbetsmarknad i den lilla kommunen. Det finns flera industriföretag, som går bra. Under en femårsperiod har antalet jobb ökat med 85 och de industrianställda har ökat från 615 till 655.

Näringslivschefen säger att det i stort sett är brist på all slags arbetskraft på orten. Det finns många företag som får problem när folk går i pension. Och det är just det som är utvecklingen i Vansbro.

Andelen äldre ökar. Det är färre som går ut skolan än det är människor som går i pension.

– Vi har ett läge som vi aldrig haft förut med företag som vill ha arbetskraft. Och om några år kommer det att se likadant ut på flera andra ställen, säger Oskar Lundgren.

– Vi försöker få folk att flytta hit, säger han.

Just nu fungerar det. Fler flyttar in till Vansbro än de som flyttar från orten.

En bit från Emil Fläck arbetar nyanställda Malin Wetterberg. Hon slutade sitt jobb på Coop I Fredriksberg, utanför Ludvika, och pendlar nu till jobbet på Lyko. Hon packar varor som kunder beställt och plockar precis ner en burk hårvax i en låda och tejpar igen den.

– Det finns så mycket produkter som man aldrig hört talas om, säger hon.

Malin Wetterberg pendlar till jobbet men trivs och kan tänka sig att flytta till Vansbro. Foto: Linda Axelsson

Malin Wetterberg tycker jobbet på Lyko är bättre än hennes tidigare anställning. På Coop hade hon en 75-procentstjänst och slutade ofta halv åtta på kvällen.

Nu jobbar hon dagtid och slutar tidigare två dagar i veckan. Hon trivs och kan tänka sig att flytta till Vansbro.

Lyko har även en butik och en frisersalong i Vansbro.  Mikaela Hedberg jobbar med Amanda Åhls hår. Tidigare bodde Mikaela Hedberg i Sveg men flyttade till Vansbro för kärlekens skull.

– Det är bättre än jag trodde. Jag har aldrig trivts så bra, säger hon.

Mikaela Hedberg kan inte tänka sig att bo i en storstad. Hon vill bo på en liten och lugn ort. Fackets Ida Stam tycker likadant. Hon berättar att det bara tar några minuter att åka till jobbet. Livet i en storstad är mycket stressigare och det tror hon är ohälsosamt.

Ida Stam kallar lönen överlevnadsbar.

– Det är billigare att leva här, så det blir inte så mycket mindre i fickan för oss.

Lönen är 23 760 kronor per månad. Det är likalön på golvet och potten brukar fördelas lika. Ida Stam fick jobbet via sin kompis Elin Trapp. Hon är en av de få som varit anställda längre än fem år. Hon började på företaget nästan direkt efter gymnasiet och då var det bara en frisersalong och tre små rum för näthandeln.

– Jag har gjort allt på företaget, säger hon.

Nu jobbar hon med personalfrågor och hennes titel är HR-generalist. Hon berättar att det just nu går lätt att få tag på personal, eftersom Lyko är populärt. Det går  ut över andra företag på orten som blir av med folk.

På Lyko är aktiviteten febril, men utanför i samhället händer inte mycket. Det är tisdagseftermiddag och på centrala Järnvägsgatan med restauranger och affärer är en ensam man med rullator ute och går. Pizzerian i början av gatan har bara en lunchgäst.

En bit ner på gatan ligger Arbetsförmedlingen. Den är obemannad och den som vill  söka jobb får göra det på videolänk. Arbetet får kontakt med arbetsförmedlaren Susanne Kikas. Hon sitter i Sollefteå.

– Det finns 33 annonser med lediga jobb i Vansbro, berättar hon.

De lediga jobben i Vansbro är bland annat CNC-operatör, snickare, grävmaskinister, omvårdnadspersonal och personliga assistenter.

Lovisa Theander och Frida Pollack går i åttan på Smedbacksskolan. Foto: Linda Axelsson

Lovisa Theander och Frida Pollack går förbi Arbetsförmedlingen. De går i åttan på Smedbacksskolan.

– Jag kan väl bo kvar men jag bor hellre i en större stad som Stockholm, säger Lovisa Theander, som vill jobba med barn.

Hennes kompis gillar dock inte städer och kan därför tänka sig att bo i Vansbro som vuxen, men först ska hon utbilda sig – till läkare eller forskare.

En bit från Arbetsförmedlingen har ABF, LO och Socialdemokraterna en gemensam lokal. Den är heller inte bemannad, men i lokalen finns ett telefonnummer till Stefan Pettersson på ABF i Orsa. Han berättar att ABF håller på att återetablera sig i Vansbro. Föreningslivet är livaktigt och ABF jobbar mycket med asylverksamhet.

– Målet är att behålla så många av de nyanlända som möjligt i kommunen, säger han.

Arbetsförmedlaren Susanne Kikas sitter i Sollefteå och träffas via videolänk. Foto: Linda Axelsson

Det är också Arbetsförmedlingens metod för att råda bot på arbetskraftsbristen på småorter och i glesbygden. Kommunens Oskar Lundgren tror på det.

– Lyckas vi med integrationen kan vi göra ett hopp i utvecklingen.

Företagaren Rickard Lyko är inne på samma linje.

– Farfar kom hit efter sex år i nazisternas koncentrationsläger och startade frisersalong. Även i dag behöver vi folk som flyttar hit. Och det är lättare att integrera folk på små orter.

Göran Jacobsson

Vansbro – växande kommun

Invånare: 6 700, kommunen har hittills i år ökat med 44 personer.
Antal jobb: strax under 3 000 år 2014
Arbetslöshet: 3,9 procent i augusti.

Källor: Vansbro kommun och Arbetsförmedlingen

Arbetsgivare i Vansbro är bland annat:
Monark Exercise
Orkla Foods
Bobe plastindustri
Sveden Trä
LMI – Laser Machining Inc
Sepson
Waltech
Proffice
Uniflex

Rapporten Arbetskraftsbrist

Arbetsförmedlingens rapport heter Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige. En slutsats är att bristen på arbetskraft i små och medelstora kommuner kommer att bli värre under de närmaste 15 åren.

I rapporten pekar Arbetsförmedlingen bland annat på:

Dilemmat
• Stor brist på arbetskraft för offentlig sektor i glesbygden.
• Färre invånare i glesbygden.
• Antalet invånare minskar betydligt mer än jobben i glesbygden.
• Förvärvsgraden ökar i glesbygden.
• Försörjningsbördan ökar mest utanför storstäderna (försörjningsbördan är relationen mellan antalet i arbete och hela befolkningen).
• Offentlig sektor får mindre betydelse för jobben i glesbygden medan de privata arbets-givarna får större betydelse.

Lösningen
• Att fler utlandsfödda förmås att bosätta sig och ta jobb på mindre orter och i glesbygden.
• Varje år fram till 2030 behövs ett tillskott på 60 000 utlandsfödda för att försörjningsbördan inte ska öka.