STOCKHOLM 20160405 YBC-skolan i Nacka. Foto: Janerik Henriksson / TT / Kod 10010

Klyftor ökar under teknologiska förändrar, visar forskning. Foto: Janerik Henriksson/TT

De senaste åren har inkomstklyftorna växt i världen. Men detta är inget nytt fenomen. Snarare tycks ekonomisk ojämlikhet komma och gå genom den mänskliga historien. Klyftorna ökar under tider av teknologiska förändringar, och avtar därefter. Det hävdar nationalekonomen Branko Milanovic, professor vid City University of New York i USA och tidigare medarbetare vid Världsbankens forskningsavdelning.

Han har gjort sig känd som en av de mest framstående nytänkarna inom vetenskapen om hur ojämlikhet uppstår i mänskliga samhällen. I en artikel i Nature redogör han för inkomstklyftornas historia från medeltiden fram till våra dagar.

Milanovic visar att ojämlikheten följer ett cykliskt mönster. Under århundradena före den industriella revolutionen styrdes den mestadels av icke-ekonomiska faktorer, som sjukdomar, svält och krig. Epidemier, som digerdöden på 1300-talet, dödade exempelvis så många människor att arbetskraften blev sällsynt. Som ett resultat trissades lönerna upp och samhället blev mer jämlikt.

De återkommande krigen kunde få samma utjämnande effekt genom att förstörelsen utarmade alla människor i ett land. Även de rikaste hamnade på bar backe. Alla blev med andra ord fattiga. Den industriella revolutionen i början på 1800-talet innebar en förändring. Ekonomiska faktorer blev nu långt viktigare än epidemier och krig — men ojämlikheten fortsatte ändå att följa ett cykliskt mönster.

Milanovic tar som exempel utvecklingen i Storbritannien och USA. Inkomstklyftorna ökade markant i båda länderna runt år 1800 och fortsatte sedan att öka ända fram till runt år 1870 då ojämlikheten nådde en topp. Därefter minskade klyftorna, först långsamt och sedan allt hastigare. Under perioden mellan första och andra världskriget sjönk klyftorna dramatiskt och nådde till slut en bottennivå under 1960- och 1970-talen. Sedan har de åter vidgats — även om de ännu inte kommit i närheten av klyftorna år 1870.

Som framgår av statistiken har inkomstklyftor och ekonomisk ojämlikhet ingenting med levnadsstandard eller absoluta inkomster att göra. Krig kan utjämna klassklyftor, tider av ekonomiskt uppsving och stigande välstånd kan vidga dem.

Det som tycks skapa inkomstklyftor mer än något annat är införandet av ny teknologi. Under 1800-talet introducerades mängder av nya uppfinningar i samhället, exempelvis ångmaskinen, vävmaskingen och ångloket. De skapade enorma rikedomar åt sina ägare, vilket givetvis vidgade klassklyftorna. På samma sätt har revolutionen inom informationsteknologin sedan 1980-talet ökat ojämlikheten. Precis som på 1800-talet har gamla näringar försvunnit och nya kommit istället. De som investerat i de nya produkterna gör jättevinster, och samtidigt har förändringarna gynnat dem med högre utbildning.

Inget varar dock för evigt, enligt Milanovic. Ojämlikheten under 1800-talet vändes i sin motsats, inte bara genom världskrigen, utan även genom att arbetskraften blev relativt sett mer värdefull — tack vare bättre utbildning — och genom lagstiftning som förbjöd barnarbete och kortade arbetstiden.

Han tror att detsamma kan hända även denna gång. Jättevinsterna kommer att sjunka när konkurrensen mellan tillverkarna tilltar, och politiska förändringar kommer att tvinga fram högre minimilöner, och högre skatter på kapitalinkomster, samt sätta gränser för hur stora bonusar giriga chefspersoner kan ge sig själva.

Det finns förstås en risk att utvecklingen går åt ett annat håll, där missnöjet med det nuvarande tillståndet leder fram till att människorna ger populister och extremnationalister makten vid valurnorna. I så fall kan allvarliga konflikter mellan länderna åter bli verklighet.

Inkomstklyftor

• Sedan 1980-talet har inkomstklyftorna växt i de flesta länder på jorden. Orsakerna till detta har varit hett omdebatterade.

• Ingen koncensus har nåtts på området, men den franske nationalekonomen Thomas Piketty har väckt stor uppmärksamhet med boken ”Kapitalet i det tjugoförsta århundradet” där han hävdar att de allra rikaste i samhället koncentrerat så mycket kapital i sina händer att den ekonomiska ojämlikheten i samhället troligen kommer att fortsätta växa de kommande åren.

• Branko Milanovic är dock tveksam till detta. Han tror att olika motkrafter successivt kommer att vända trenden och på sikt minska klyftorna.

Källa: Nature.