Medborgarna och medarbetarna skulle stå i fokus när polisen organiserades om. Men lokalpolisområdena är för klent bemannade och när organisationsförändringarna tog fart tappade man medarbetarna, enligt en ny utredning från Statskontoret.

Den 1 januari 2015 slogs 23 polismyndigheter ihop till en. Nu har Statskontoret granskat följderna och delger i en första delrapport sina slutsatser om vad som måste förbättras. En slutsats är att det lokala polisarbetet måste stärkas för att man ska kunna uppfylla löftet ”närmare medborgarna”.
– Man behöver jobba mycket mer med utredningsverksamheten och säkerställa att man kan vara uthållig, säger Statskontorets Johan Sørensson, chef för enheten för utredningsstöd.

En annan slutsats är att Polismyndigheten tappat medarbetarna på vägen — trots ambitionen att bygga verksamheten underifrån.
– Kommunikationen har varit för svag. Vår förklaring är att det i väldigt hög grad har saknats chefer i organisationen, de har inte varit tillsatta. Det har inte funnits kanaler för att utveckla verksamheten eller kommunicera vad som händer, säger Johan Sørensson.

Enligt rapporten var medarbetare tydligt involverade inför förändringarna, men när de sedan väl drog igång upphörde i stort sett den strategiska kommunikation vars syfte är att få med alla i förändringsarbetet.

Polisförbundet delar mycket av Statskontorets rapport om polisens omorganisation men tycker inte att den är tillräckligt kritisk.
-Polisorganisationen är i kris, säger ordföranden Lina Nitz.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) summerar sin uppfattning av den delen av rapporten.
– Medarbetarna har lämnats ensamma i omorganisationen utan det chefsstöd som de har förtjänat, säger han.

Rikspolischef Dan Eliasson håller med om att missbedömningen av tiden chefsrekryteringarna skulle ta fick olyckliga följder.
– Det är inte bara i förändringskommunikationen som vi tappade tempo med den utdragna chefsrekryteringsprocessen, det är också i hur verksamheten utvecklas och bedrivs som ett tillförordnat chefskap påverkar menligt, säger han till TT.

Att snabba på rekryteringarna ännu mer än vad myndigheten gjorde när man märkte att de tog för långt tid var inte möjligt utan att förlora i kvalitet, enligt Eliasson. Det enda han kan säga med facit i hand är att processen borde ha påbörjats tidigare.
– Men nu känns det väldigt bra och tryggt att vi har cheferna på plats. Nu har vi pusselbitarna vi kan bygga på och då har vi förutsättningarna för framtiden.

I den våg av kritik som sköljt över Polismyndigheten under senare tid är det tydligt att det är svårt att hålla isär vilka brister som beror på omorganisationen och vad som faktiskt beror på annat. De vikande utredningsresultaten är ett exempel.
Trenden med försämrade resultat fanns sedan tidigare och Statskontoret har inte sett något så kallat produktionstapp som annars är vanligt vid omorganisationer.

Anders Ygemans tolkning är att ”uppklarningsprocenten främst är en effekt av den tidigare organisationen snarare än en effekt av den nya organisationen”. Och Statskontoret väntar sig ytterligare minst ett år av fallande utredningsresultat innan det vänder upp igen.
-Vi är nu inne i en fas då vi ska vända den här utvecklingen. Under sendelen av hösten ska vi börja se tendenser till förbättringar, säger Dan Eliasson som i stort tycker att Statskontorets rapport är bra och väl beskriver verkligheten.
-Det åtgärdspaket som vi presenterade för tre—fyra veckor sedan ligger väl i linje med de utmaningar Statskontoret anser att vi har kvar, säger han.

Eventuellt kommer man att gå in och peta ytterligare i åtgärdspaketet efter en mer gedigen genomläsning av rapporten.

Malin Ekmark/TT
Ola Westerberg/TT

Åtgärdspaketet

+ Redan för tre veckor sedan gick rikspolischef Dan Eliasson ut och presenterade åtgärder som myndigheten ska vidta för att möta flera av de problem Statskontoret nu lyfter fram. + Ett tidigare beslut från i våras om 700 nya civilanställda kompletteras med ett beslut om ytterligare 600 civila som ska anställas nästa år. + Justeringar ska göras i omorganisationen. Främst undersöks hur man ska "skruva på" stödfunktioner som HR-, IT-, ekonomi-, rätts- och kommunikationsavdelningarna. +En satsning ska göras på medarbetarna där man bland annat ska jobba för att långsiktigt få upp lönerna och för att skapa bättre utvecklings- och karriärmöjligheter i arbetet. +Man jobbar vidare på gamla, och tar fram nya, åtgärder för att förbättra utredningsresultaten med hjälp av teknik, arbetsmetoder, bemanning med mera. Verksamhetsuppföljningen ska dessutom förbättras. Källa: Polismyndigheten