När Arbetsförmedlingen i Bräcke i Jämtland stängde sitt kontor protesterade kommunen.

– Det skulle ha varit förödande om vi hade tappat Arbetsförmedlingens närvaro, säger Sven-Åke Draxten, S-politiker i kommunstyrelsen i Bräcke.

Arbetet har synat tillgängligheten till lokala AF-kontor i de 36 kommuner som räknas in i begreppet glesbygd (se grafik härintill). Flera av dem har bara öppet en, två eller tre dagar i veckan och två av dem har obemannat kontor med videomöte. Två kommuner saknar helt lokalt kontor, varav en är Bräcke. Efter dialog med länskontoret finns dock snart personal på plats en dag i veckan.

– När de skulle lämna kände vi att det här kommer aldrig att fungera, vi måste ha alla parter på plats, säger Sven-Åke Draxten och berättar att fokus i samarbete med kommunen blir utlandsfödda, de som står långt från arbetsmarknaden och bristyrken.

Arbetsförmedlingens nya rapport om globaliseringens effekter pekar på stora utmaningar för mindre orter framöver, som att få nyanlända att stanna kvar och arbeta, och att täcka upp med personal i bristyrken. I Bräcke råder kompetensbrist på de metallbearbetande företagen och för få elever går Industriprogrammet.

– Här måste företagen ta emot praktikanter och klä på dem internutbildning. Då är Arbetsförmedlingen en viktig bricka i spelet för att matcha med personer utifrån behoven som finns.

I Pajala har det lokala kontoret öppet en dag i veckan. Roger Tuomas, M-politiker i kommunen, ser utmaningar med avfolkning och att många av tjänsterna kräver en längre utbildning, något många arbetslösa saknar.

– En dag i veckan känns lite. Arbetsförmedlingen skulle kunna jobba mer proaktivt, bland annat med de nyanlända, och driva på projekt kring de som står långt från arbetsmarknaden. De behöver följa individerna och hjälpa dem ännu mer, säger han.

Enligt Arbetsförmedlingens nya rapport blir matchning regionalt och lokalt en allt svårare utmaning för myndigheten. Även utbildningsväsendet spelar en nyckelroll. Framöver krävs därför större samarbete mellan utbildningsanordnare, kommuner, Arbetsförmedling och näringsliv för att möta de snabba förändringar som globaliseringen för med sig.

Samtidigt kommer landets lokala AF-kontor successivt att minska mellan 2015 och 2018. Mattias Buvari, regiondirektör Syd på Arbetsförmedlingen, har jobbat med de nationella prioriteringarna. Han menar att hänsyn tagits till de lokala arbetsmarknaderna och hur etableringsuppdraget ser ut där.

– Vår ingång är att det är bättre att vi satsar på personal som kan vara ute hos arbetsgivare än att vi binder upp personal i lokaler. Många tjänster blir också digitala och kommer närmare på så vis, säger han.

Åseles personalchef Britt-Inger Odén tror att tillgängligheten påverkar utvecklingen framöver. Här har det lokala AF-kontoret öppet en dag i veckan.

– Arbetsförmedlingen har ett uppdrag att få arbetssökande i sysselsättning och nu finns inte resurser. Vi har färre arbetssökande i antal men inte i procent, säger hon.

Klicka för att se grafiken i större format.

Läs också: Hoppet står till de nyanlända

Siffror ur rapporten

• Sju procent av alla anställda i Sverige har arbetsuppgifter som kan automatiseras eller digitaliseras, enligt OECD. Snittet för de 21 studerade OECD-länderna är nio procent.
• 60 procent av utrikesfödda med eftergymnasial utbildning jobbar i yrken där det krävs en sådan utbildning. I medelstora och mindre kommuner samt i glesbygden är siffran 50 procent.
• Nettoinvandringen i arbetsföra åldrar behöver i snitt ligga på 60 000 personer per år till år 2030 för att undvika att försörjningsbördan stiger.

Framtidens utmaningar för mindre, medelstora och glesbygdskommuner:

• Få utrikesfödda att stanna kvar. Många flyttar till storstäder.
• Upprätthålla viktig medborgarservice, som affärer, kommunikationer och kultur.
• Underlätta för gynnsam näringslivsutveckling.
• Färre inrikes födda och liten inflyttning av utrikes födda som stannar kvar riskerar hämma sysselsättningen.
• Brist på bostäder.
• Öka nyttjandet av arbetskraften. Potential bland utrikesfödda och genom att höja utbildningsnivån för personer med kort utbildning.
• Attrahera arbetskraft med specialkunskaper.