I dag presenterade Premiepensionsutredningen sitt slutförslag. Och nej, den föreslår inte att det orättvisa systemet skrotas. Det vore annars det mest naturliga att göra med ett statligt system som tar från LO-anslutnas pensioner för att maximera finansinstitutens vinster.
Men faktum är att utredningens förslag ändå inte är så dåligt. Huvudalternativet ska bli att de pengar som går in i premiepensionssystemet (2,5 procent av din lön) automatiskt ska gå in i sjunde AP-fondens förvaltning, om inget annat sägs.
Nu kan man tycka att skillnaden mot i dag inte är så stor, redan i dag går pengarna för dem som inte väljer någon av finansinstitutens och bankernas 800 ockerfonder rakt in i sjunde AP-fondens förvaltning.
Den stora skillnaden är att du mer aktivt måste säga att du inte vill att pengarna ska gå till sjunde AP-fonden och att du måste upprepa denna ståndpunkt vart sjunde år.
Efter de privata fondernas glansdagar för ett tiotal år sedan, då finansinstitutens desinformation gjorde sken av att många LO-anslutna skulle bli multimiljonärer om de valde rätt fonder, har valen till ockerfonderna dalat till mindre än en procent av alla nya val.
Effekten av det system som nu föreslås blir med all säkerhet att ännu mindre pengar kommer att satsas på dessa fonder och ännu mer pengar kommer att flöda till sjunde AP-fondens förvaltning. Det är bra, endast så kan vi säkra rättvisa pensioner.
Men det är knappast något Alexanderhugg som utredningen föreslår. Snarare en hiskeligt onödigt långt utdragen process som kan sträcka sig över flera decennier.
Det kunde gått snabbare, men förslagen har rätt mål.
